Join Jon

Är vi fria tänkande individer eller är vi offer för ett kollektivt tänkande? Jag hävdar det senare, åtminstone tills vi aktivt bestämmer oss för motsatsen.

Många människor är lyckligt ovetande om sitt behov av att viljelöst ledas. Man tror sig själv ha kommit fram till sina åsikter, som av en händelse råkar sammanfalla med majoriteten, vilket i sig tas som ett bevis på att man har “rätt”.

Genom små val, t.ex. mellan PC eller Mac, SATS eller Friskis & Svettis, Vegitarian eller grillfantast osv, skapar man sig en känsla av individuell frihet i sina åsikter. Men i verkligheten är ens liv, världsbild och åsikter skrämmande likt grannens eller arbetskamratens.

Slå dig fri från massan, den dumma massan. Gör det som inte alla andra gör. Var unik, på riktigt. Läs böcker om politik, filosofi, psykologi osv. Försök förstå världen, människan och naturen.

Undvik turistfällor när du resor. Inbilla dig inte att du är berest för att du åkt mellan olika hotellkomplex och nån guidad tur. Kryp under huden på befolkningen, lev deras liv och läs på om resmålet innan du reser dit.

Var nyfiken när du resor. Här tittar mitt resesällskap in i ett övergivet hus i Tallin, Estland.

Var ödmjuk. Kom ihåg: Ju mindre kunskap, desto starkare åsikter.

Det betyder inte att man inte ska ta ställning. Men dessa ställningstagande ska komma ur kunskap, erfarenhet och ett gediget intresse, inte från den dumma massan.

Har du reflekterat kring var dina åsikter kommer ifrån? Vad har påverkat dina val? Hur stora val har du egentligen gjort i ditt liv? Dela gärna med dig av dina tankar.

- – - – - – - – - – - – - -

Inspiration: “Escape from Freedom” av Eric Fromm

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om åsikter, individ, kunskap

Feminismen är oerhört viktig i en demokratisk strävan efter att alla människor oavsett kön ska behandlas lika och ha samma rättigheter och förutsättningar. Men finns det baksidor? Är det i så fall accepterat att diskutera dessa?

I alla länder finns det “heliga kor” i form av ämnen som är mindre accepterade att ha ett kritiskt perspektiv på. Jag menar att i Sverige är feminismen ett sådant ämne och jag menar också att den hållningen inte främjar dess utveckling i en positiv riktning.

Feminismen ska, som jag har tolkat det, sträva efter ett jämställt samhälle för båda könen samt belysa och bekämpa patriarkala mönster som är ett hinder för detta.

Jag tror att det är få som inte skriver under på det har målet. Problemet uppstår när “patriarkala mönster” blir förklaringen på alla typer av samhällsproblem, och än värre, den enda förklaringen. Feminismen bör, tycker jag, vara en av flera modeller för problemställning och ständigt vara beredd på kritik och ifrågasättande, som vilken annan förklaringsmodell som helst.

Sverige skiljer sig från resten av världen genom att ha ett parti som har ett feministiskt perspektiv på många samhällsproblem.

Vari ligger då kritiken? Till att börja med just i detta att man tar sin egna teori om mannens förtryck av kvinnan som intäkt för att andra perspektiv är ett bevis på just detta.

Feminismen riskerar att, istället för att bli en jämställdism, bli en fråga om jämställdhet på enbart kvinnans villkor. Detta stänger ute halva befolkningen i ett viktigt arbete för jämställdhet för alla. Det riskerar också att i förväg måla upp kvinnan som offer och mannen som förövare, vilket gör att man missar andra perspektiv och möjliga förklaringar.

Jag menar att det går att se på alla problem ur olika perspektiv, vilket ger olika förklaringar och därmed olika förslag på lösningar.

Låt oss titta på några exempel:

Mamman tar ut de flesta föräldrardagarna för att pappan inte tar ansvar för barnen och för att män har högre lön.

Alldeles för få män döms för övergrepp på kvinnor.

Min chef behandlar mig illa bara för att jag är kvinna och ger mig inte den positionen jag förtjänar.

Genom att släppa perspektivet att kvinnan alltid är ett offer skulle man kunna vidga perspektivet enligt följande möjliga förklaringar:

Mamman vill vara hemma med sina barn och pappan låter henne vara det, trots att han egentligen hellre skulle vara hemma.

Flera polisanmälningarna är brickor i ett spel i samband med vårdnadstvister. När både kvinnans och mannens perspektiv belyses i en rättsprocess framkommer det att det handlar om osunda förhållande där kvinnan inte alltid är en ängel/offer och inget övergrepp i juridisk mening kunnats bevisas.

Det är hård konkurrens om de här tjänsterna så jag måste antingen anstränga mig mer eller fundera över hur jag fungerar på arbetsplatsen.

De olika påståendena behöver inte vara mer sant än något annat. Men med ett bredare perspektiv är chansen större att man kommer närmare en verklighetsbeskrivning, vilket är ett första steg i ett förändringsarbete.

Jag rekommenderar diskussionen i Filosofiska rummet P1 (2010-03-07) om Genusperspektivet och forskningens frihet. Där diskuteras risken med att göra Genus-teori till en tvärvetenskap som ska förklara allt om allt.

Vad är dina tankar kring detta? Dela med dig och debattera nedan!

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om feminism, jämställdhet, genusperspektiv, patriarkat

Krigsherrar har i årtusenden utnyttjat testosteronstinnade unga män till kanonmat. Men vilken hänsyn tas idag till vad detta kraftfulla manliga könshormon kan åstadkomma, på gott och ont?

I allmänhet begås de absolut flesta brott av unga män och i synnerhet alla våldsbrott. Få är de vetenskapsmän som tror att orsaken till detta är en brist på tillgång till dockor hos små pojkar.

Om vi istället utgår ifrån att testosteronet hos unga män har en stor påverkan på kriminaliteten torde ett samhälles viktigaste brottsförebyggande åtgärd vara att “tämja” just denna.

Naturen har givit mannen testosteronet för att jaga, försvara revir och för att fortplanta sig. I det sammanhang den moderna mannen befinner sig i kommer detta sällan till användning varför kroppen(mannen) söker andra utlopp för denna nedärvda drift. Ju mer en man är i balans desto bättre kan han utnyttja kraften till något positivt. Men en man med känslomässiga störningarna kan ha svårt att kontrollera sina känslor, tankar och handlingar.

Alltså, vi har en otrygg varelse(man) med högt testosteron(ung) med en stark inneboende drift att jaga, försvara revir och fortplanta sig och som dessutom inte har koll på sina känslor, tankar och handlingar. Kanske är det ingen tillfällighet att just dessa män står för nästan alla våldbrott?

De viktigaste brottsförebyggande åtgärderna torde därmed vara:

1. Gör män till trygga individer
2. Kanalisera överskottet av testosteron till något positiv

Att göra pojkar/män trygga ligger givetvis i första hand om föräldrarna. Ur samhällets synpunkt återstår, efter att ha givit föräldrar goda förutsättningar, att kanalisera överskottet av testosteron hos unga män till något positivt.

Vad har du för tankar kring detta? Finns ens dessa skillnader på män och kvinnor? Hur tycker du att samhället kan kanalisera överskott på testosteronet hos otrygga, unga män? Går det ens?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om testosteron, brott, kriminalitet, våldsbrott

Trots att jag inte skulle kalla mig socialist eller känner mig bekväm med ordet feminist vill jag ändå sjunga en rättvisans lov till dessa två ideologier, om än bara en vers.

När jag nyligen var i mellanöstern hälsade jag på en god vän som nyss hade gift sig och skaffat barn. Hon frågade när jag tänkte göra det samma, och sen sa hon:

“Men det är ju klart, om du bara sköter ditt företag väl blir det ju inga problem för dig att hitta en tio år yngre kvinna som kan föda dina barn.”

Eftersom jag förstod att hon menade allvar blev jag förnärmad och betackade mig “these type of women”. Men efter en tids reflektion insåg jag att hon var en av “these women” och att jag kunde ha den inställningen för att kvinnor i Sverige inte behöver en man som försörjer dem.

I grunden är jag emot det system som vänstern i Sverige eftersträvar. Där “den gode landsfadern” utifrån klass och kön ska dela ut exakt lika delar av “stulna” pengar, där den vänstra massan står och skriker “han fick mer än mig” och där initiativ bestraffas och passivitet belönas.

Men allting är relativt. I omvärldens ögon är Sverige ett mycket socialistiskt land och kvinnor har en position som få skulle drömma om var möjligt.

Under min uppväxt har jag fått fri och t.o.m. betald(studiebidrag) skolgång. Vid sjukdom har jag fått näst intill gratis vård av mycket hög kvalitet. Det har funnits mat på bordet trots att min mamma var ensam med fem barn. Listan kan göras lång. Det som vi tar för givet och ofta t.o.m. klagar på är en unik lyx som socialister och feminister har kämpat mycket hårt för att vi ska få.

Jag och min tvillingbror, här på dagis, fick allt vid behövde trots att vår mamma var ensam med fem barn.

Vad tycker du? Har vi ett socialistiskt samhälle och är det i så fall bra eller dåligt?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om socialism, feminism

I morse utspelades på nytt en konflikt kring israels gränser. Det mediala efterspelet är som redigerat och ackompanjerat av Hamas. Förvrängningen och frånvaron av sanningen vet inga gränser.

Först ett bidrag åt det rådande underskottet av sanningar, fakta och nyanser.

Hamas och Gaza

Gaza styrs av en extrem fundamentaliskt regim(Hamas) som är terroriststämplad av EU, USA och t.o.m. FN. Hamas har med alla tillgängliga medel försökt att döda så många civila israel som möjligt sedan flera år tillbaka. Med hjälp av en säkerhetsbarriär har Israel den senaste tiden lyckats stoppa självmordbombare. Istället har Hamas börjat skjuta raketer, i 10.000-tals. Hamas enda och uttalade mål är att utplåna staten Israel. Till sin hjälp har man Iran och Syrien, även dem styrda av fundamentalistiska regimer.

Blockad för förebygga ett nytt Gazakrig

För att undvika ett nytt Gazakrig har Israel infört en blockad mot Gaza med enda syfte att hindra införsel av vapen. Många tycks tro att Gazas befolkning svälter eller lider nöd på andra förnödenheter. Men få delar i världen får så mycket förnödenheten som Gaza. Varje dag slussar lastbilar genom Israel till Gaza efter att Israel konstaterat att de inte innehåller vapen.

Ship to Gaza

Så anordnas kampanjen “Ship to Gaza” med det uttalade syftet att bistå det palestinska folken. Man ska skeppa “förnödenheter till det svältande gazaborna”, heter det. Israel har välkomnat sändningarna och upprepade gånger försökt förmå arrangörerna att slussa “förnödenheterna” den normala vägen, helt enkelt för att Israel ska kunna upprätthålla sin policy om att inga vapen ska till Gaza.

Arrangörerna vägrade och Israel tvingades borda fartygen. Ombord möttes soldaterna av våld. Enligt CNN blev sju israeliska soldater skadade. De blev slagna med påkar, huggna med knivar och tom skjutna med handeldvapen. Detta våld kom från de turkiska båtarna vars besättning är kända av Israel sedan tidigare för att stödja våld och skicka vapen till Hamas.

Är det konstigt att människor skadas och t.o.m. dör under de här omständigheterna? Motsatsen skulle förvåna mig mer. Även den mycket fredliga svenska polisen skjuter ihjäl folk om de krävs för att freda sig själva.

En skadad Pro-Palestinsk aktivist förs med militärhelikopter till sjukhus i Israel.

I media och bland massorna på gatorna heter det nu att israeliska militären skjuter ihjäl hjälplösa hjälparbetare vars enda syfte var att föda ett svältande och förtryckt folk. Händelseförlopp, bakgrund och vem som gjorde vad är som vanligt bland den dumma massan inte alls intressant.

Nedan kan du höra Israels syn på vad som hände. Som vanligt söker Israel reda ut begreppen medan Hamas och dess anhängare skriker slagord och bränner flaggor runt om i världen, bl.a. på Sergels Torg.

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om ship to gaza, israel, gaza, media

När nu valrörelsen börjar ta fart tävlar partierna om att vara mest rättvisa. Men vad är egentligen rättvisa, och enligt vem?

Låt oss ta avstamp i ett filosofiskt resonemang med hjälp av en berättelse. Tänk dig att det finns tre pojkar och en flöjt och att vi ska reda ut vem som i rättvisans namn bör få flöjten.

Den första pojken är den enda av dem som kan spela flöjt. Han skulle alltså egentligen vara den enda som hade nytta av den och tycker således att han borde få den.

Den andra pojken kommer från en fattig familj och har därför inga andra egna saker. Han tycker därför att det borde vara mest rättvist om han fick flöjten.

Den tredje pojken var den som hade gjort flöjten och han ställer sig frågande till resonemanget om vem som har mest rätt till hans flöjt.

I vart och ett av fallen kan man tycka att alla har bra argument för att få flöjten. Men det finns ju defakto bara en flöjt, så vem ska få den?

Är det rimligt att ge den till någon som inte ens vet hur man ska använda den? Eller borde det vara mest rättvist att ge den till någon som inte har några andra saker? Om någon av de fallen är riktiga, vem kan i så fall ta sig rätten att ta flöjten från den som gjort den och sedan ge den till den pojke som den anser ha mest rätt till den?

De olika pojkarnas situation kan  översättas till olika politiska ideologier. Vart och en av dem tycker sig, precis som pojkarna, ha facit på vad rättvisa är. Men är det så enkelt? Vem tycker du ska ha flöjten och varför?

Vår syn på rättvisa appliceras på många plan i våra liv och i samhället. Här diskuterar jag orsak och verkan av gängkriminaliteten i Los Angeles, USA med en lokal åklagare.

- – - – - – - – - – - – - -

Inspiration: “Globaliseringstänkare“, P1 Filosofiska rummet 2010-03-21

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om rättvisa, filosofi

De flesta av oss identifierar sig med sitt intellekt, sin tankar. “Jag tänker, därför finns jag”, som det gamla citatet säger. Men vårt intellekt är bara ett av många redskap som naturen har givit oss.

Att identifiera sig med sitt intellektet(mind), att se sina tankar som sin personlighet, ger en helt fel självbild. Intellektet är nämligen fast i ett tidsbegrepp som begränsar det till minnen och förväntningar.

Varför identifierar vi då oss med vårt intellekt och vad är egentligen problemet med det? Orsaken är att det förflutna ger oss en identitet och framtiden innehåller ett löfte och “räddning”, någon form av tillfredsställelse.
Problemet är att båda är en illusion.

Det enda som finns är just nu. Allt annat är en illusion. Hela livet passerar medan vi är upptagna med att grubbla över vårt förflutna och oroa oss inför framtiden.

“Endast den dagen gryr, som vi är vakna nog att se”

- (Henry David Thoreau)

Min brorson Noah vet att uppskatta nuet(upplevelser). Här visar han mig sin bästa födelsedagspresent, värdekuponger som han kan lösa in mot upplevelser med ena föräldern åt gången.

Livet är här och nu, inte igår eller imorgon. För att vara närvarande i nuet krävs att vi avidentifieras oss med intellektet, att vi släpper illusionen om att vi är våra tankar.

Ska vi då sluta att tänka? Givetvis inte, men vi ska använda tankarna som det verktyg det är och bara när vi väljer att göra det.

Denna frigörelse kräver övning och reflektion, även kallad meditation(övning att uppleva nuet). Är du villig att satsa det för ett närvarande liv?

- – - – - – - – - – - – - -

Inspiration: “The Power of Now“, av Eckhart Tolle

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om nuet, medition, Eckhart Tolle

Sedan svenska staten och kyrkan gick skilda vägar har trycket att klassa religionen som en privat angelägenhet, som inte har en plats i det offentliga rummet, ökat. Men är detta enbart positivt?

Att skilja religion från politik är viktigt i en sund demokrati. Men det finns dimensioner i ett samhället som varken är privata angelägenheter eller politiska. Där kan religionen ha en viktig funktion för många.

Jag har själv en speciell relation till religion. Mina föräldrar har dels kristen och dels judisk bakgrund, vilket mycket har format dem till vilka de är, och min syster har konverterat till islam med allt vad det innebär i hennes sätt att leva sitt liv. Som en motreaktion på detta “kaos” har jag tidigare sällat mig till humanismen. Men med åldern, reflektion, studier och inte minst mina resor har jag fått anledning att omvärdera min inställning till religion.

I Sverige vill vi gärna tro att en person som tillhör ett religiöst samfund antingen är en “kuf” eller en extremist. Men faktum är att det är Sverige som är undantaget i en värld där religionen har en stor och viktig plats i människors vardag. Under mina resor har jag sett hur religionen blir ett naturligt, kulturellt kitt mellan människor.

Den blå moskén i Istanbul som jag besökte förra veckan.

I Sverige representeras anti-religioner bl.a. av organisationen Humanisterna. Deras grundidé om att hålla isär religion och politik är bra och viktig. Men jag tycker att de går för långt och inskränker människors religiösa och kulturella traditioner. Om ateism hade varit en religion så hade Humanisterna varit dess fundamentalistiska gren.

Vår rädsla för vad religionerna kan ställa till med har gjort oss blinda för vad dem bidragit med. Jag har en nära vän som tillhör ett kristet samfund. Var han än flyttar med sin familj har de ett socialt nätverk med gemensamma värderingar.

Personligen ser jag det religiösa budskapen som tafatta, mänskliga försök att förklara det oförklarliga. Än idag sällar jag mig därför inte till någon speciell religion. Men jag tror att religion kan vara ett sunt redskap och forum för människor att söka mening och samlas kring ideal och värderingar.

Vad är ditt förhållande till religion och vad du tycker du den ska tillåtas ha för plats i samhället?

- – - – - – - – -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om religion, humanisterna, ateism.

“Jag är en björn med en mycket liten hjärna”, sa Nalle puh en gång. Det är vi människor också. Därför behöver vi hjälp av varandras små hjärnor.

När jag var liten trodde jag att jag var Stålmannen. Mina föräldrar har berättat om hur jag drog med mig dem till en tygaffär för att få tyg till min superdräkt. Idag är jag fortfarande fascinerad av superkrafter och botaniserar än, fast nu efter andra stålmän/-kvinnor.

Världen, företagande och våra liv är oerhört komplexa. De består av oändligt många dimensioner som vart och ett är så komplext att ingen människa hinner sätta sig in i allt inom det under en livstid. Det kan handla om politik(säkerhet, retorik och rättsordning), entreprenörskap(marknadsföring, bokföring och juridik) eller livet(hälsa, relationer och ekonomi).

Inom alla områden finns det gott om människor i vår närhet som gärna delar med sig av sina synpunkter(som motsats till kunskap och fakta). Men kom ihåg att de råden man får gratis ofta är de dyraste. Proffs kostar, men lönar sig ofta i längden.

Det första och svåraste steget är ofta att inse och acceptera att man behöver hjälp, t.ex. av en jurist, rådgivare eller psykolog(en “stålman” helt enkelt).

Om det du vet har satt dig i en dålig situation, vad är det som får dig att tro att det du vet ska få dig ur den?

Tycker du att vår strävan att vara självständiga individualister hindrar oss att ta hjälp och lära oss av andra? Dela gärna med dig av dina tankar nedan.

- – - – - – - – -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om hjälp, rådgivning

Att utöva entreprenörskap på internet har flera stora fördelar. En av dem är att ALLT går att mäta.

Jag brukar jämföra entreprenörskap med att vara dirigent för en stor symfoniorkester. Varje musikant har sin roll, sitt instrument och sina notor. Som dirigent/entreprenör måste du kunna dirigera hela orkestern/företaget för att skapa en gemensam helhet. Då behöver du tillgång till notor/data som sammanfattar helheten.

“What you can’t measure, you can’t manage.”

- gammalt ordspråk inom management

Huvudsakliga syftet med att mäta är att hela tiden förbättra. Då måste man veta om den senaste ändringen man gjorde blev till det bättre eller sämre.

Om din verksamhet finns på internet kan du mäta i princip allt som händer på din hemsida:

• Hur många har besökt sidan?
• Var kom dem ifrån?
• Vilka sidor har de besökt?
• Hur länge stannade dem?
• …och mycket, mycket mer.

Denna illustration visar var personerna som läst den här bloggen den senaste månaden befann sig. Varje prick motsvarar en stad, ju större prick desto fler besökare från samma stad.

En kommersiell hemsida har alltid ett visst mål för vilket den tjänar sina pengar. Ett typsikt exempel är att någon köper något i en webbutik. Syftet med alla förbättringar är då att få så många som möjligt att köpa något. Rutinen är då: ändra, mät, utvärdera, ändra, mät, utvärdera osv.

Några typiska frågeställningar kan vara:

Vilka besökare är det som verkligen köper något?

Utifrån målet är det inte så intressant hur många som kommer till hemsida utan hur många som köper något. Genom att identifiera dem kan man styra sin marknadföring åt det segmentet.

Fick du tillbaka pengarna du satsat på marknadsföringskampanjen?

Föreställ dig att du köper en annonsplats på en annan hemsida. Genom att mäta kan du utläsa hur mycket du tjänat på trafiken från den kampanjen(Return Of Investment – ROI). Tjänade du mindre än vad annonsen kostade så avslutar du genast kampanjen, annars låter du den vara kvar och letar fler som också i sig själv ger en positiv utdelning.

Vilka sökord har besökarna använt när de hittade din sida?

En bra sida har majoriteten av sin trafik från sökmotorer. De sökord som besökarna har använt avslöjar deras intention med att ens vara på din sida. Jag upptäckte t.ex. nyss att många som kom till min hemsida, vilken säljer elprodukter, hade sökt på rörelsevakter.

Slutligen

Idag finns det kraftfulla verktyg(jag rekommenderar Google Analytics)  som kan ta fram i princip hur mycket data som helst. Men kom ihåg att datan inte är värt något utan den informationen som den möjligtvis kan ge dig. Ställ dig frågan “So what?” tre gånger när du reflekterar över vilken nytta du kan ha av en viss data. Information som inte kan användas för konkreta förbättringar och mätningar av dessa är inte användbara.

- – - – - – - – -

Läs mer: “Web Analytics: An Hour A Day” av Avinash Kaushik

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om webbanalys, google analytics, entreprenörskap, management