Join Jon

Ingen vill uppfattas som snål eller girig. Men vad innebär det och vem är snål och vem är generös – egentligen?

Nyligen var jag ute med ett gäng killar och åt på en av Stockholms finaste restauranger. Som vanligt tog jag en dryck till maten, medan flera andra beställde in öl efter öl och vin efter vin samt diverse efterrätter m.m. När jag efter måltiden föreslog att var och en skulle betala för sig visste jag att jag bröt mot en känslig oskriven lag. Detta bekräftades av värdens kommentar:

“Det beror ju på hur man är som person”.

Kommentaren handlade givetvis om huruvida man var snål eller generös.

Generositet är viktigt för mig, men jag vill själv välja mot vad och vem jag är generös. Jag skämmer till exempel hellre bort mina syskonbarn än okända killars hårda alkoholvanor. Den ekonomiska verkligheten handlar om prioriteringar och jag vill göra mina prioriteringar själv, inte vara styrd av vad andra anser sig ha rätt av mig.

Vad kan symbolisera generositet mer än ett hjärtformat brytbröd. Detta är bakat av min bror på en av hans öppna tisdagsmiddagar.

Just eftersom jag anser att det är viktigt att vara generös tycker jag inte om att bli betraktad som snål. Ingen tycker om att kallas snål och detta faktum utnyttjas, av de som anser att andra ska betala för deras kalas.

“Du är snål därför att du inte betalar för mig. Jag har valt ut dig att vara generös mot mig. Du är snål, girig och egoistisk. Jag har bara ställt en outtalad fråga i all anspråkslöshet.”

Naturen strävar efter att utjämna sig – och så även människor. Om någon upplevera att en annan har mer – oavsett hur det faktiskt ligger till och oavsett hur mycket den i så fall har kämpat för det – ska detta utjämnas.

Detta fenomen blir tydligt i politiken, framför allt hos Vänsterpartiet. Deras ideologi är en enda stor massegoism som går ut på att andra ska slita för att försörja deras välstånd.

“Du är girig därför att du inte vill slita ihop en förmögenhet och sedan ge hälften till oss.”

I dagligt tal kallas det för att utrota klasskillnader.

Min slutsats för egen del har blivit följande förhållningssätt:

“Jag är så generös jag kan i alla situationer. Men i de fall det uppfattas som negativt när jag inte ger – istället för positivt att jag ger – då slutar jag att ge, för då känner jag mig mer utnyttjad än generös.”

Jag är nyfiken på hur andra resonerar kring snålhet och generositet och det skulle vara intressant om du vill dela med dig av dina tankar i ämnet.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Inspiration: Oförnuft och känsla – Snålhet, Sverige Radio P1

Alla ställer vi oss någon gång frågorna: Vem är jag? Varför finns jag? För vem finns jag? Vad är min uppgift? Kort: Vad är meningen med mitt liv?

Om du inte finner din egen mening i livet kommer du förr eller senare låta andra identifiera den åt dig. Livet måste nämligen ha en mening. Det menar i alla fall Dr. Viktor Frankl som skrivit boken “Livet måste ha en mening (Man’s Search for Meaning)“. Frankl beskriver människans starka drivkraft och strävan efter att finna sin mening. Han ansåg att den strävan hade en sådan stark påverkan på människan att han utvecklade sin egen teori kring den, Logoterapin. “Logos” kommer från grekiskan och betyder just “mening”.

Frankl lät sig inspireras av andra stora tänkare, som Friedrich Nietzsche. Han återkom flera gånger till detta citat av Nietzsche:

“Den som har ett varför, uthärdar nästan alla hur.”

Det jag fann mest intressant i Frankls resonemang var det om orsaken till den nedstämdhet som många upplever trots överflöd av materiella ting. Han menade att vården alltför ofta lade ett vått täcke över “patienten” i form av medicinering eller ett evigt grävande i det förgångna, istället för att identifiera ohälsan som en form av “existentiell frustration”. Med denna förändrade inställning kunde man, istället för att försöka döda driften/kraften/frustrationen, hjälpa till att samla ihop och sedan rikta den mot ett visst mål, en specifik mening.

Ibland känner jag(liksom alla andra människor) en känslomässig, intellektuell och fysisk understimulans. En spontan reaktion på detta är att hänföra det till 30-årskris, frånvarande föräldrar i barndomen eller brustna förhållande. Men jag finner Frankls teori långt mer stimulerande, att istället lägga den energin på att hitta sin mening… sitt mål. Frankl sammanfattar sin teori så här:

“Lev som om du levde för andra gången och som att du första gången handlade som du håller på att göra nu.”

Det tankesättet ger först perspektivet att se tillbaka på sitt liv OCH sedan möjligheten att åka tillbaka och ändra på det.

Vad är dina tankar kring livets mening och hur tänker du om hur den påverkar livslusten?

Ibland känns meningen med livet så självklart.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Det mest stimulerande som finns, tycker jag, är att diskutera saker på djupet, om det så handlar om livet, relationer, politik etc. Ännu mer spännande blir det om man ser olika på saken. Men hur enkelt är det egentligen?

För att kunna diskutera på riktigt krävs två förmågor:

• Förståelse för att ens egna sanningar är subjektiva och har kommit till utifrån de omständigheter man funnits i.

• Genuint intresse och önskan att förstå den andra.

Först när båda parter hanterar dessa förmågor kan diskussionen ta fart på riktigt och bli utvecklande. Man säger till varandra:

“Jag är nyfiken på ditt sätt att se på saken och förväntar mig att du lyssnar på mina argument.”

Diskussion och debatt är inte ett lika naturligt inslag i Sverige som i många andra länder. Här diskuterar jag med vänner i Tel Aviv.

Betyder detta att man aldrig ska ta ställning eller att man inte ska ha åsikter? Jag tycker inte det. En diskussion tar sin början när någon säger: “Jag tycker så här…” och en annan svarar: “Jaså? Min bild av saken är den här…”

Enligt mig har en person som inte tagit ställning och är beredd att försvara den med sina argument ingen trovärdighet inom just det området. Detsamma gäller personer som inte lyssnar på nya argument och väger dem mot sina, därmed inte sagt att man automatiskt ska ändra sin uppfattning.

Varför skriver jag om detta? Jo, därför att jag i Sverige alltför sällan upplever att ett klimat för denna typ av diskussion finns.

Låt mig ta ett exempel. Jag menar att kön inte enbart är sociala konstruktioner och att man missar viktiga perspektiv om man utgår ifrån att så är fallet. Efter ett sådant påstående välkomnar jag motargument på att jag har fel, inte kommentarer som “du har läst på för dåligt”.

Bara för att någon har läst att 1+1=3 så räcker inte det för att övertyga. Visa mig! Förklara! Argumentera för din uppfattning! Bara så kan du visa respekt för både dina och mina åsikter och låta oss lära av varandra.

Diskutera mera! Det är inte okej att hindra Sverigedemokraterna från att komma till tals bara för att man inte håller med. Det är inte okej att inte kritisk granska religiöst negativa influenser i samhället bara för att en profet kan ta illa upp. Det är inte okej att undvika diskussion av konflikträdsla eller missriktad hänsyn. Ett sådant agerande för inte samhället framåt, det får det att stagnera.

Så säg mig, vad är din uppfattning om diskussionen?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om diskussion, debatt, argumentation

Tror du på gud? Tror jag på gud? Det beror på vem som frågar.

Runt om i världen skänker religioner människor mening, sammanhang och gemenskap. Sverige är ett undantag med sin långtgående sekularisering. Men åter till gud. Trodde vi på “honom”? Jag tror först man måste skilja på religion och gud.

Religionen är för mig människans tafatta försök att beskriva det obeskrivliga. Vad är meningen med existensen? Varför finns vi? Vem eller vad har skapat allt? Många frågor är för stora för oss och då känns det skönt att samla alla i en förståelig struktur, paketerat i en fin bok med guldkanter. Enkel att ta med. Dessutom ingår experter som hjälper till att tolka boken. Utöver detta, som extra bonus åt meningen och strukturen, får man rutiner i form av dagliga böner eller rutinmässiga besök till religionens borg. Som att inte allt detta var nog får man även sitt mest grundläggande mänskliga behov tillfredsställt. Religionen säger nämligen att gud älskar dig för den du är och han ser dig alltid. Du behöver aldrig vara ensam.

Jag tycker religioner lätt cementeras i sina strukturer, heriarkier och byggnader, vilket tar viagra från de stora livsfrågorna. Här besöker jag en kyrka i Kiev, Ukraina.

Av min syn på religioner följer att jag inte anser min tillhöra någon, även om de intresserar och fascinerar mig. Men kan man då tro på gud?

Gud är för mig ett samlingsbegrepp på allt det där som inte går att beskriva. Gud är ingen personliknande figur och kan därför inte refereras till som han eller hon. Att “komma nära” gud är för mig att lyckas finnas i det exakta nuet, att på riktigt uppleva sin egen andning, personen man samtalar med eller naturen man befinner sig i. “Samtalet” med gud är samtalet med sitt innersta jag,  sina drömmar och saknader.

För min mormor var tron på gud ännu enklare: ”Jag tror på det goda”, sa hon jämt när frågan kom upp.

Tror du på på gud? Vad innebär det i så fall för dig?

Allt som vi vill ska bli bra har vi en plan för: läroplan, affärsplan, byggnadsplan etc. Allt skapas två gånger, först i en plan och sedan i verkligheten. Det man inte planerar blir sällan av. Vad är din livsplan?

Har du en plan för ditt liv eller har du lämnat det uppdraget åt din arbetsgivare, yttre omständigheter och tillfälligheter? Om du har en plan, finns den nedskriven? I annat fall är det ingen plan utan en flyktig tanke.

Planera dina varför

Dina varför ger din tillvaro mening och inspiration. Victor Frankl har uttryckt det så här: “Den som har ett varför hanterar alla hur.” Vi måste först zooma ut vårt liv och bestämma oss för vad vi vill ha ut av det och vad som egentligen är vår mening här på jorden. Börja alltid med att finna ditt varför. Tips från coachen är att söka inifrån.

Skriv sedan ner dem. Här är mina varför:

• Relationer
• Entreprenörskap
• Träning och hälsa
• Personlig utveckling

Planera dina vad

Nästa steg är att för varje varför planera dina vad, dvs vad vill du uppnå inom varje område? Vad är dina mål för dem? Målen behövs som riktmärke, något konkret att sikta på.

Ett mål för mig inom området relationer är t.ex. att ha god kontakt med mina syskon, men sätt gärna upp flera för varje.

Planera dina hur

Du vet vad du vill uppnå med ditt liv och varför. Frågan är hur. Det är nu du gör om ambitioner och mål till konkreta aktiviteter. Förändring är aktiv handling. Planera veckovis, utgå ifrån dina mål och planera in de konkreta aktiviteterna som krävs för att nå dem.

Jag skrev att ett mål för mig i mina relationer är att ha god kontakt med mina syskon. Mitt hur är att ringa dem minst en gång i veckan.

“Behöver man verkligen skriva en uppsats för att ha god kontakt med sina syskon?”, tänker du. “Ja”, svarar jag. Jag behöver det. Du kanske känner igen dig mer i någon av mina andra varför-vad-hur:

Personlig utveckling(varför) –> Lära mig ett nytt ämne varje månad(vad) –> Läsa minst 15 minuter varje dag(hur)

Träning och hälsa(varför) –> Springa Stockholm Maraton utan smärta i ryggen(vad) –> [konkret träningsprogram](hur)

Börja värdera ditt liv och din tid genom att själv göra din livsplan.

Ett annat mål för mig är att ha bra relation med mina syskonbarn. Hur:et blir att passa dem så ofta jag kan och får.

Nära relationer är livsviktiga för oss. Men varför värderar vi dem ofta först när de är på väg att glida oss ur händerna? Och varför är det så svårt att reparera en “trasig” relation?

En nära anhörig och livsmentor har lärt mig teorin om det vita arket. Hur den påverkar en relation på kort, men framför allt på lång sikt. Förståelse av den kan få oss att inse hur vårt agerande idag, påverkar vår relation imorgon.

Tänk dig att din nya relation är ett tomt vitt ark. Alla förutsättningar finns att fylla det med något positivt. Tänk dig sedan att allt du gör och säger skrivs ner på det här arket. Även att allt du inte gör och säger, men som du kanske borde också skrivs ner. Allt skrivs med ett permanent bläck som aldrig går att sudda ut. Inget försvinner, allt finns kvar. Arket är lika med just den relationen och kan inte bytas ut så länge relationen består.

Allt du gör eller säger skriv på relationens vita ark.

Din partners syn på dig kommer mer och mer att färgas av vad som står på ert gemensamma ark. Tänk dig nu vidare att arket blir genomskinligt och att endast bläcket syns. Detta arket kommer alltid att finnas mellan er som ett filter på hur ni ser varandra.

Vad är budskapet och vad är egentligen nytt? Jo, alltför många vaknar alltför sent när en relation håller på att glida dem ur händerna. I sin ovetskap om det vita arket tror man sig kunna bevisa att man förtjänar en plats i relationen. Man ser inte det osynliga filtret som finns mellan partnern ögon och sig själv, det filtret som man till största delar helt själv har designat.

En ny relation innebär ett nytt vitt ark. Tänk dig därför noga för vad du väljer att skriva på det.

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post de söndagar som det finns ett nytt inlägg.

Läs även vad andra skrivit om relationer, separation

Är vi fria tänkande individer eller är vi offer för ett kollektivt tänkande? Jag hävdar det senare, åtminstone tills vi aktivt bestämmer oss för motsatsen.

Många människor är lyckligt ovetande om sitt behov av att viljelöst ledas. Man tror sig själv ha kommit fram till sina åsikter, som av en händelse råkar sammanfalla med majoriteten, vilket i sig tas som ett bevis på att man har “rätt”.

Genom små val, t.ex. mellan PC eller Mac, SATS eller Friskis & Svettis, Vegitarian eller grillfantast osv, skapar man sig en känsla av individuell frihet i sina åsikter. Men i verkligheten är ens liv, världsbild och åsikter skrämmande likt grannens eller arbetskamratens.

Slå dig fri från massan, den dumma massan. Gör det som inte alla andra gör. Var unik, på riktigt. Läs böcker om politik, filosofi, psykologi osv. Försök förstå världen, människan och naturen.

Undvik turistfällor när du resor. Inbilla dig inte att du är berest för att du åkt mellan olika hotellkomplex och nån guidad tur. Kryp under huden på befolkningen, lev deras liv och läs på om resmålet innan du reser dit.

Var nyfiken när du resor. Här tittar mitt resesällskap in i ett övergivet hus i Tallin, Estland.

Var ödmjuk. Kom ihåg: Ju mindre kunskap, desto starkare åsikter.

Det betyder inte att man inte ska ta ställning. Men dessa ställningstagande ska komma ur kunskap, erfarenhet och ett gediget intresse, inte från den dumma massan.

Har du reflekterat kring var dina åsikter kommer ifrån? Vad har påverkat dina val? Hur stora val har du egentligen gjort i ditt liv? Dela gärna med dig av dina tankar.

- – - – - – - – - – - – - -

Inspiration: “Escape from Freedom” av Eric Fromm

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om åsikter, individ, kunskap

Krigsherrar har i årtusenden utnyttjat testosteronstinnade unga män till kanonmat. Men vilken hänsyn tas idag till vad detta kraftfulla manliga könshormon kan åstadkomma, på gott och ont?

I allmänhet begås de absolut flesta brott av unga män och i synnerhet alla våldsbrott. Få är de vetenskapsmän som tror att orsaken till detta är en brist på tillgång till dockor hos små pojkar.

Om vi istället utgår ifrån att testosteronet hos unga män har en stor påverkan på kriminaliteten torde ett samhälles viktigaste brottsförebyggande åtgärd vara att “tämja” just denna.

Naturen har givit mannen testosteronet för att jaga, försvara revir och för att fortplanta sig. I det sammanhang den moderna mannen befinner sig i kommer detta sällan till användning varför kroppen(mannen) söker andra utlopp för denna nedärvda drift. Ju mer en man är i balans desto bättre kan han utnyttja kraften till något positivt. Men en man med känslomässiga störningarna kan ha svårt att kontrollera sina känslor, tankar och handlingar.

Alltså, vi har en otrygg varelse(man) med högt testosteron(ung) med en stark inneboende drift att jaga, försvara revir och fortplanta sig och som dessutom inte har koll på sina känslor, tankar och handlingar. Kanske är det ingen tillfällighet att just dessa män står för nästan alla våldbrott?

De viktigaste brottsförebyggande åtgärderna torde därmed vara:

1. Gör män till trygga individer
2. Kanalisera överskottet av testosteron till något positiv

Att göra pojkar/män trygga ligger givetvis i första hand om föräldrarna. Ur samhällets synpunkt återstår, efter att ha givit föräldrar goda förutsättningar, att kanalisera överskottet av testosteron hos unga män till något positivt.

Vad har du för tankar kring detta? Finns ens dessa skillnader på män och kvinnor? Hur tycker du att samhället kan kanalisera överskott på testosteronet hos otrygga, unga män? Går det ens?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om testosteron, brott, kriminalitet, våldsbrott

De flesta av oss identifierar sig med sitt intellekt, sin tankar. “Jag tänker, därför finns jag”, som det gamla citatet säger. Men vårt intellekt är bara ett av många redskap som naturen har givit oss.

Att identifiera sig med sitt intellektet(mind), att se sina tankar som sin personlighet, ger en helt fel självbild. Intellektet är nämligen fast i ett tidsbegrepp som begränsar det till minnen och förväntningar.

Varför identifierar vi då oss med vårt intellekt och vad är egentligen problemet med det? Orsaken är att det förflutna ger oss en identitet och framtiden innehåller ett löfte och “räddning”, någon form av tillfredsställelse.
Problemet är att båda är en illusion.

Det enda som finns är just nu. Allt annat är en illusion. Hela livet passerar medan vi är upptagna med att grubbla över vårt förflutna och oroa oss inför framtiden.

“Endast den dagen gryr, som vi är vakna nog att se”

- (Henry David Thoreau)

Min brorson Noah vet att uppskatta nuet(upplevelser). Här visar han mig sin bästa födelsedagspresent, värdekuponger som han kan lösa in mot upplevelser med ena föräldern åt gången.

Livet är här och nu, inte igår eller imorgon. För att vara närvarande i nuet krävs att vi avidentifieras oss med intellektet, att vi släpper illusionen om att vi är våra tankar.

Ska vi då sluta att tänka? Givetvis inte, men vi ska använda tankarna som det verktyg det är och bara när vi väljer att göra det.

Denna frigörelse kräver övning och reflektion, även kallad meditation(övning att uppleva nuet). Är du villig att satsa det för ett närvarande liv?

- – - – - – - – - – - – - -

Inspiration: “The Power of Now“, av Eckhart Tolle

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om nuet, medition, Eckhart Tolle

Sedan svenska staten och kyrkan gick skilda vägar har trycket att klassa religionen som en privat angelägenhet, som inte har en plats i det offentliga rummet, ökat. Men är detta enbart positivt?

Att skilja religion från politik är viktigt i en sund demokrati. Men det finns dimensioner i ett samhället som varken är privata angelägenheter eller politiska. Där kan religionen ha en viktig funktion för många.

Jag har själv en speciell relation till religion. Mina föräldrar har dels kristen och dels judisk bakgrund, vilket mycket har format dem till vilka de är, och min syster har konverterat till islam med allt vad det innebär i hennes sätt att leva sitt liv. Som en motreaktion på detta “kaos” har jag tidigare sällat mig till humanismen. Men med åldern, reflektion, studier och inte minst mina resor har jag fått anledning att omvärdera min inställning till religion.

I Sverige vill vi gärna tro att en person som tillhör ett religiöst samfund antingen är en “kuf” eller en extremist. Men faktum är att det är Sverige som är undantaget i en värld där religionen har en stor och viktig plats i människors vardag. Under mina resor har jag sett hur religionen blir ett naturligt, kulturellt kitt mellan människor.

Den blå moskén i Istanbul som jag besökte förra veckan.

I Sverige representeras anti-religioner bl.a. av organisationen Humanisterna. Deras grundidé om att hålla isär religion och politik är bra och viktig. Men jag tycker att de går för långt och inskränker människors religiösa och kulturella traditioner. Om ateism hade varit en religion så hade Humanisterna varit dess fundamentalistiska gren.

Vår rädsla för vad religionerna kan ställa till med har gjort oss blinda för vad dem bidragit med. Jag har en nära vän som tillhör ett kristet samfund. Var han än flyttar med sin familj har de ett socialt nätverk med gemensamma värderingar.

Personligen ser jag det religiösa budskapen som tafatta, mänskliga försök att förklara det oförklarliga. Än idag sällar jag mig därför inte till någon speciell religion. Men jag tror att religion kan vara ett sunt redskap och forum för människor att söka mening och samlas kring ideal och värderingar.

Vad är ditt förhållande till religion och vad du tycker du den ska tillåtas ha för plats i samhället?

- – - – - – - – -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om religion, humanisterna, ateism.