Join Jon

Många samhällsproblem tror jag kan kopplas till en oförmåga att ta svåra diskussioner. De politiska debatterna har inbyggda begränsningar i form av prestige, oro för karriären samt en medial och ibland likriktad makt över den politiska agendan. Risken är stor att man hamnar i mindre viktiga subdiskussioner som leder fokus bort från de viktiga grundfrågeställningar. 

Dessa diskussioner måste därför lyftas till ett annat plan, ett filosofiskt plan. Inom filosofin är diskussionen mer öppen. Nedan har jag lyft några inom politiken viktiga filosofiska frågor. Jag hoppas att du vill diskutera dem med mig.

Jag vill gärna att mitt kök ska vara ett öppet forum för diskussion.

Äldrevården

“Vi ska ha en bra äldrevård. Men vad ÄR en bra äldrevård?”

Innan vi identifierat det kan vi inte heller skapa den. Det svåra i diskussionen om vad som ingår i en bra äldrevård är att det som inte ingår också utkristalliseras. Priset av att inte ta den här diskussionen blir att inget går att ta för självklart. Om allt är självklart, är till sist inget självklart. Men genom att diskutera fram grunden av vad en “bra äldrevård” innebär och vad som är “bonus” ger vi vårdgivarna klara direktiv, företagen möjlighet att lyfta fram vad de erbjuder som “bonus” och vårdtagarna en kunskap om vad de rimligen kan förvänta sig och vad de kan välja att köpa till.

Försäkringskassan

“Finns det en gräns för var en individ kan förväntas försörja sig själv och inte bli försörjd av andra? Var går i så fall den gränsen?”

Sverige är ett rikt land, dock med en befolkning med växande behov. En prioritering av de gemensamma medlen kommer bli alltmer nödvändig. Då är det angeläget att vi vågar ta de svåra diskussionerna, annars får vi inga bra svar. Det råder en missuppfattning om att de som proklamerar “allt åt alla” är mer godhjärtade, men det är inte godhjärtat att inte ta ansvar. Det är däremot fegt, populistiskt och ansvarslöst.

Invandring

“Har det mångkulturella samhället några nackdelar? Vilka är i så fall dessa och hur kan vi tillsammans arbeta för att lösa dem?

Invandringen till Sverige har givit oss enormt mycket. Men vi som är för en generös invandringspolitik och ett mångkulturellt samhälle måste våga se och möte dem som drabbas av dess nackdelar. Genom att stämpla “rasist” i pannan på dem som lyfter problem de upplever för vi inte diskussionen vidare. Få är rasister och vill heller inte bli kallad för det. De har en upplevelse och vill bli lyssnade på. Om inte vi demokrater lyssnar på dem är andra villiga att göra det. Framför allt kommer vår ovilja att ta diskussionen uppfattas som att det saknas motargument. Dessutom kommer olika konspirationsteorier ta fart.

Mellanöstern

“Har Israel rätt att existera som en judisk stat? Har de i så fall likt andra stater rätt att försvara sig mot hot och anfall?”

Svaret på denna frågan kan tyckas självklar, men verkligheten är en helt annan. Alla vet att blockaden mot Gaza hindrat tonvis med tunga vapen från att komma in. Alla vet att dessa skulle orsakat ett nytt Gazakrig med många dödsoffer. Ändå undviker man de svåra diskussionerna ovan. Alla vet att Iran utvecklar kärnvapen. Alla vet att de avser “utplåna Israel från jorden yta”. Ändå undviker man de svåra diskussionerna ovan.

Kanske har du svaret på frågorna ovan? Vilka andra diskussioner tycker du är svåra men nödvändiga?

För 2-3 år sedan skrev jag att Israel troligtvis skulle anfalla Iran inom 1-2 år. Däremellan lyckades Israel försena Irans anrikning av uran med hjälp av en virusattack, men nu börjar det dra ihop sig. Ett anfall mot Iran ter sig alltmer oundvikligt, trots att det kommer bli startskottet på ett fullskaligt krig med stor förödelse.

Tillägg 2011-11-14:
Ett troligt scenario ser ungefär ut så här:
1) Israel försöker slå ut Irans kärnvapenfabriker.
2) Iran svarar med att bomba israeliska städer.
3) Israel tvingas utöka sin militära aktion för att försvara sina invånare.

I veckan släppte IAEA(Internationella atomenergiorganet) sin rapport om Irans kärnenergiutvecklng i vilken de uttryckte en stark oro för de tecken som tyder på att Iran är i färd att utveckla kärnvapen.

Låt oss först kort sammanfatta regionen.

Iran
Hatet och fixeringen av Israels utplåning är en grundbult i regimens ideologi. De har i flera år bedrivit ett krig mot Israel via ombud.

Libanon
50,000 långdistansrobotar står riktade mot Israel, inhandlade och leverade av Iran.

Gaza
Sen Mubarack föll i Egypten är det högst troligt fritt inflöde av raketer till Gaza, även dem från Iran.

Både Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza placerar raketerna i skolor och moskeer så att varje motattack ska skörda så många civila dödsoffer som möjligt. Detta är en mentalitet som många i väst har svårt att förstå, men som inte är mindre verklig för det.

Israel
Följande är faktum ur ett Israeliskt perspektiv. Iran hotar upprepade gånger att utplåna hela landet. De utrustar Israels grannländer med långdistansrobotar samtidigt som de av allt att döma bygger kärnvapenbomben som kan utföra jobbet. Den som kommer ha fingret på avtryckaren är en fundamentalistisk dödskult. Minnet från förintelsen där största delen av Europa deltog i att utplåna judarna finns nedärvt i israelers dna. Ur deras perspektiv är Mahmoud Ahmadinejad(Irans “president”) nya Hitler och Europas tystnad och passivitet en upprepning av historien. Liksom Hitler skyller Mahmoud Ahmadinejad allt ont på judarna, samtidigt som han menar att förintelsen inte har ägt rum. Liksom Hitler är han ledaren för en farlig massideologi. Liksom Hitler söker han härska med våld och förtryck.

Föreställ dig att din granne varje gång han får tillfälle hotar att döda dig, alltmedan han bygger vapnet som ska utföra jobbet. För att hålla dig i schack placerar han krypskyttar hos dina grannar. Nyligen har en annan granne mördat hela din släkt.

Analysen i detta inlägg är inget önsketänkande utan just en krass analys. Jag önskar av hela mitt hjärta att den enorma spänning som råder i regionen inte ska explodera i ett krig. Det skulle få förödande konsekvenser. Men ibland är attack bästa försvar. I dessa tider jämför många med mig hur andra världskriget hade utvecklats om man stoppat Hitler och nazismen i tid. Ibland är ett mindre krig priset för att undvika ett stort.

“The willingness for peach is sometimes not enough to achieve it.” - Barack Obama

Även om mycket talar för att ett israeliskt anfall blir mer och mer oundvikligt finns det också mycket som talar emot. Konsekvenserna av en sådan attack är omöjlig att förutse. Det skulle också innebära ett geopolitiska självmord för Israel. Irans kärnvapenanläggningar ligger långt ner i berggrunden och är svåra, om ens möjliga, att slå ut med bomber.

Att ett militärt försök att slå ut Irans kärnvapenanläggningar skulle innebära stor instabilitet och förödelse är inte svårt att förutse. Detta scenario måste till varje pris undvikas, utom till priset av att Iran bestyckas med kärnvapen.

Vad gör du för bedömning? Skulle du föredra att Iran fick kärnvapen framför ett militär ansträngning att hindra detta?

Det finns lika många kombinationer av åsikter och värderingar som människor. Ändå kan man, utan att sätta stämpel på individer, identifiera vissa gemensamma ideologier. Här försöker jag beskriva min syn på dessa och varför det är viktigt att reflektera kring dem.

Jag har fokuserat på de tre stora politiska ideologierna:

• kommunismen
• konservatismen
• liberalismen

De stora skiljelinjerna dem emellan är uppfattningen om hur makt och resurser i samhället ska fördelas. För att åskådliggöra detta delar jag in samhället i tre delar:

• staten
• samfunden*
• individen

* Samfund i det här sammanhanget är religiösa samfund, idrottsklubbar och andra grupperingar med gemensamma intressen.

Kommunismen vill att makten ska ligga hos staten. Man vill sedan använda makten att stöpa individerna i en av dem förutbestämd form. Staten agerar här den “goda landsfadern” som samlar in och födelar i syfte att skapa det platta(“jämlika”) samhället.

Ingen ska ha det dåligt och ingen ska heller ha det riktigt bra, i rättvisans namn. Om inte alla får godis, ska ingen få godis. Kommunismen börjar ofta som en fin tanke, men slutar alltid med massmord. Socialismen är kommunismen light. Socialdemokraterna har, till skillnad från kommunisterna, en demokratisk grundsyn på socialism.

Konservatismen tror inte på politiska reformer som lösning på samhällsproblem och -utveckling. Makten bör ligga hos individen och den sociala gemenskap denna befinner sig i. Omfördelning av resurser ska ske via de olika samfunden, inte staten. Man tar avstånd från förutbestämda mallar som klass och kön.

Politiska reformer anses vara för stora penseldrag. Individen och samfundet vet bäst hur man sköter problemlösning och utveckling.

Liberalismen anser att så mycket makt som möjligt ska utgå ifrån individen. För detta krävs att individen skyddas från stat och ibland även samfund(t.ex. religiösa påtryckningar). Man tror på människans inneboende kraft och vill ta bort så många hinder som möjligt för att den ska få utrymme.

För att kunna axla ett sådant stort ansvar på individen, att själv fatta kloka beslut för sig själv och sin omgivning, sätter man stort värde på utbildning.

Fördelning av makt och resurser enligt de olika ideologierna

Varför är det intressant att studera olika ideologier om ändå varje människa är unik i sina uppfattningar? Därför att om man inte förstår helheten förstår man sällan detaljerna. Nästan varje politiskt förslag och uppfattning har sitt ursprung i någon av de här ideologierna.

När Vänsterpartiet(kommunism) vill att staten ska köpa bilfabriker, höja skatter och förbjuda privata sektorer är det för att kraftsamla makten hos staten. När man i sitt utrikespolitiska program är mycket kritisk till demokratin USA’s militära närvaro i världen utan att med ett ord nämna någon oro för att den gamla kommuniststaten Ryssland rustar för krig eller att kommuniststaten Nordkorea bygger kärnvapen, då är det en ideologi som talar.

När Moderaterna(konservatism) vill att marknaden ska styra vilka fabriker som läggs ner, var vapen ska köpas och säljas samt vilken skola som är populärast är det för att man inte tror på en politisk arkitektur av samhället.

När Folkpartiet(liberalism) föreslår utbildning i samhällskunskap och svensktest för nyanlända invandrare ska de ses i ljuset av hur viktigt de anser det vara med kunskap för att kunna bära det stora individuella friheten. När de är kritiska till burka i skolan ska de ses som ett försök att skydda individen(barnet) från påtryckningar från samfundet.

Vad är dina reaktioner kring min beskrivning av de politiska ideologierna? Hur skulle du vilja beskriva dem annorlunda?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om politik, ideologi, kommunism, konservatism, liberalism

Inspiration: Filosofiska rummet i Sverige Radio P1

Många kritiker menar att svensk media är “vänster”. Men vad är “svensk media” och vad innebär det att “vara vänster”? Här är min analys, med fokus på SVT’s Uppdrag Gransknings “avslöjande” om vad som “egentligen” hände på konvojen Ship to Gaza.

Ingen seriös kritiker skulle påstå att public service är politiskt styrd. Sveriges Television(SVT) och Radio(SR) håller en mycket god kvalité och erbjuder många allsidiga program och synvinklar. Det jag menar, och många med mig, är att de samhällsgranskande redaktionerna* oftast har en vinkling och drar slutsatser som stämmer väl överens med svenska Vänsterpartiet, ett parti med 5,6% mandat i riksdagen.

De naturliga motfrågorna är givetvis: “Vad vet du som inte utbildade journalister vet? Vem säger att din världsbild är den rätta?” Min avsikt är inte att media ska spegla min verklighet. Varje individ ser världen olika och det är just det som är min poäng. Jag vill inte censurera vänstervinklingar på världen. De är viktiga, liksom andra perspektiv. Vad jag efterlyser är den politiska världsbild som de andra 94,4% i riksdagen representerar.

Jag följer svensk politik. Via debatter, intervjuer och böcker får jag en bild av var partierna står i olika frågor som t.ex. demokrati, feminism, migration och, som jag vill diskutera här, Israel. I utrikespolitiska debatter(typ denna) ger de politiska företrädarna deras partis syn på konflikten i Israel-Palestina.

Min bedömning är att den bild som Vänsterpartiet står för oftast är den bild som förmedlas av konflikten i public service.

Vänsterpartiet menar att Israel inte har en legitimitet som judisk stat. De har därför ingen rätt att försvara sig på angrepp mot dem. Blockaden mot Gaza och det ständiga, “omotiverade övervåldet” är ett uttryck för ren ondska och har inget motiverat säkerhetspolitiskt syfte. Gazaborna är ensamma, instängda offer som lider stor brist på förnödenheten. Som stöd lutar man sig mot FN och alla deras resolutioner mot Israel.

Vänsterns koppling till Palestina är obestridd. Här deras partiledare med sjal med budskapet att Israel är Palestina. (källa: Expressen**)

Jag menar att historien(och nutiden) tydligt visat behovet av en judisk stat där världens judar kan känna sig trygga och förlita sig på sitt egna försvar. Som en demokrati har de som vilken annan stat rätt att försvara sig mot angrepp. Detta gjorde man efter flera års raketregn från Gaza, efter att man lämnat över kontrollen till de palestinska myndigheterna. Blockaden infördes för att förhindra vidare vapeninförsel, helt enligt folkrätten, tills företrädare för Gaza var villig att förhandla. Gaza översvämmas av förnödenheter och, om inte blockaden upprätthållits, vapen från företrädesvis Iran.

FN består till hälften av diktaturer som bl.a. hänger oliktänkande i lyftkranar, förtrycket sina medborgare och oppositionella samt hotar sina grannländer med förintelse. Det är ingen tillfällighet att FN har utfärdat fler resolutioner mot Israel än alla andra länder tillsammans, dvs 80%. Ändå hänvisar vänstern och svensk media ständigt till FN som den yttersta sanningen. När Israel inte vill ställa upp på FN-”utredningarna” med de i förväg fastslagna slutsatserna får man ännu ett bevis på att Israel står mot “det goda”.

Ship to Gaza hade inget med förnödenheter att göra. Medicinerna var gamla och oanvändbara. Det var en manifestation mot Israel och för Iranstödda Hamas. Världen har många länder som, till skillnad från Gaza, är i stort behov av förnödenheter. Utgången var förutbestämd av arrangörerna IHH, islamistisk organisation med kopplingar till terroristorganisationer. Flera uttalade sin önskan att få dö martyrdöden. Stödet från de nyttiga idioterna från Sverige var bara ett bonus för dem. Man fick de blodiga bilderna man ville ha och svensk media slickar i sig dem.

Uppdrag granskning drar långtgående slutsatser om Israels ansvar för tragedin på Ship to Gaza. Läs gärna hur deras folkrättsexpert blir sågad av folkrättsprofessorn Göran Lysén. Eller se den brittiska motsvarigheten till reportaget eller den här.

Varför bortser vänstern från de blodiga konsekvenserna en okontrollerad vapentillförsel till Gaza skulle få? Varför tar man parti för diktaturer framför en demokrati? Varför kritiserar man inte Egypten som också deltar i Blockaden mot Gaza? Varför hatar man Israel så mycket att man väljer att samarbete med terroristorganisationer i sin kamp mot landet. Varför just Israel?

Oavsett svaren på dessa frågor borde svensk media vara försiktig när man anammar deras syn på världen.

- – - – - – - – - – - -

Få ett e-post med senaste inlägget.

* Med samhällsgranskande redaktionerna menar jag bl.a. Uppdrag Granskning, Kaliber i P1, Konflikt i P1, TT(som man ofta refererar till) m.fl. I många program i SR ger utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén sin syn på världen. Cecilia, som offentligt uttryckt en oförståelse för att journalister måste vara opartiska i sin nyhetsrapportering.

** “Här raderar Lars Ohly Israel från kartan“, Expressen 2010-02-27

Läs även vad andra skrivit om israel, media, Ship to Gaza, vänstern.

Årets riksdagsval var historiskt ur flera aspekter. Det var valet där ett främlingsfientligt parti tagit plats i maktens lokaler. Men det var också valet där ett annat extremparti givits stor plats och riskerat att förändra svensk utrikes politik i grunden.

Att Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges Riksdag var för mig och andra som följt dem ingen överraskning. Den 1 november 2009 skrev jag så här:

År 2010 kommer de uttalade främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna (SD) att sitta i Sveriges Riksdag. Det har varit min bedömning de senaste åren och jag har inte blivit mindre övertygad med tiden. Trenden är tydlig. SD har inte backat i ett val de senaste 20 åren och alla aktuella väljarundersökningar visar att de ligger över 4%-spärren för att komma in i riksdagen.

Motgiftet mot Sverigedemokraterna – Join Jon

Men Sverigedemokraterna är inte ett kriminellt gäng som med våld trängt sig in i Sveriges Riksdag. De representeras nu av fler väljare än det parti som hållit i taktpinnen för hela den rödgröna alliansens utrikespolitik under valrörelsen, nämligen vänsterpartiet. Små hundar skäller högst och det märks nu tydligt på Lars Ohly.

I Landskrona, där jag kommer ifrån, röstar 15,8%(22,3%) på Sverigedemokraterna. Varför? Därför att de är en rasistisk stad? Jag ser andra förklaringar.

Lanskronaborna, infödda och nytillkomna, har drabbats hårt av en misslyckad migrationspolitik. Istället för att ta tillvara och låta den stora invandringen berika har man låtit den få stora negativa konsekvenser. Få unga tonårspojkar har klarat sig från att bli rånade eller oprovocerat misshandlade på stan. Mina syskonbarn har utanför sitt fönster bl.a. haft ett väpnat rån och ett mord det sista året.

• Om man ser att brottsligheten ökat i takt med invandringen.
• Om man är lågutbildad med ett begränsat perspektiv på världen och dess orsak och verkan.
• Om alla etablerade partier säger att det du upplever inte stämmer och dessutom kallar dig skällsord som rasist och främlingsfientlig.
• Om det bara finns ett parti som ser de problemen du ser.

Då röstar man på Sverigedemokraterna! Så enkelt och trist är det.

Sverigedemokraterna är ett djupt främlingsfientligt parti som bara förtjänar en plats i maktens korridorer av respekt för demokratin. De är ett parti som bara ser problem, inte tillgångar och lösningar.

Nu bör man lyfta upp migrationspolitiken hos de rumsrena partierna. Väljarna måste förstå att det positiva väger upp det negativa med en generös invandringspolitik. Första steget är en öppen dialog.

Nu bör också socialdemokraterna förstå att samarbetet med ett extremparti djupt skadat deras trovärdighet.

Hur går dina tankar så här dagen efter valet?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post de söndagar som det finns ett nytt inlägg.

Läs även vad andra skrivit om sverigedemokraterna, extrempartier, främlingsfientlighet, demokrati

Feminismen är oerhört viktig i en demokratisk strävan efter att alla människor oavsett kön ska behandlas lika och ha samma rättigheter och förutsättningar. Men finns det baksidor? Är det i så fall accepterat att diskutera dessa?

I alla länder finns det “heliga kor” i form av ämnen som är mindre accepterade att ha ett kritiskt perspektiv på. Jag menar att i Sverige är feminismen ett sådant ämne och jag menar också att den hållningen inte främjar dess utveckling i en positiv riktning.

Feminismen ska, som jag har tolkat det, sträva efter ett jämställt samhälle för båda könen samt belysa och bekämpa patriarkala mönster som är ett hinder för detta.

Jag tror att det är få som inte skriver under på det har målet. Problemet uppstår när “patriarkala mönster” blir förklaringen på alla typer av samhällsproblem, och än värre, den enda förklaringen. Feminismen bör, tycker jag, vara en av flera modeller för problemställning och ständigt vara beredd på kritik och ifrågasättande, som vilken annan förklaringsmodell som helst.

Sverige skiljer sig från resten av världen genom att ha ett parti som har ett feministiskt perspektiv på många samhällsproblem.

Vari ligger då kritiken? Till att börja med just i detta att man tar sin egna teori om mannens förtryck av kvinnan som intäkt för att andra perspektiv är ett bevis på just detta.

Feminismen riskerar att, istället för att bli en jämställdism, bli en fråga om jämställdhet på enbart kvinnans villkor. Detta stänger ute halva befolkningen i ett viktigt arbete för jämställdhet för alla. Det riskerar också att i förväg måla upp kvinnan som offer och mannen som förövare, vilket gör att man missar andra perspektiv och möjliga förklaringar.

Jag menar att det går att se på alla problem ur olika perspektiv, vilket ger olika förklaringar och därmed olika förslag på lösningar.

Låt oss titta på några exempel:

Mamman tar ut de flesta föräldrardagarna för att pappan inte tar ansvar för barnen och för att män har högre lön.

Alldeles för få män döms för övergrepp på kvinnor.

Min chef behandlar mig illa bara för att jag är kvinna och ger mig inte den positionen jag förtjänar.

Genom att släppa perspektivet att kvinnan alltid är ett offer skulle man kunna vidga perspektivet enligt följande möjliga förklaringar:

Mamman vill vara hemma med sina barn och pappan låter henne vara det, trots att han egentligen hellre skulle vara hemma.

Flera polisanmälningarna är brickor i ett spel i samband med vårdnadstvister. När både kvinnans och mannens perspektiv belyses i en rättsprocess framkommer det att det handlar om osunda förhållande där kvinnan inte alltid är en ängel/offer och inget övergrepp i juridisk mening kunnats bevisas.

Det är hård konkurrens om de här tjänsterna så jag måste antingen anstränga mig mer eller fundera över hur jag fungerar på arbetsplatsen.

De olika påståendena behöver inte vara mer sant än något annat. Men med ett bredare perspektiv är chansen större att man kommer närmare en verklighetsbeskrivning, vilket är ett första steg i ett förändringsarbete.

Jag rekommenderar diskussionen i Filosofiska rummet P1 (2010-03-07) om Genusperspektivet och forskningens frihet. Där diskuteras risken med att göra Genus-teori till en tvärvetenskap som ska förklara allt om allt.

Vad är dina tankar kring detta? Dela med dig och debattera nedan!

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om feminism, jämställdhet, genusperspektiv, patriarkat

Trots att jag inte skulle kalla mig socialist eller känner mig bekväm med ordet feminist vill jag ändå sjunga en rättvisans lov till dessa två ideologier, om än bara en vers.

När jag nyligen var i mellanöstern hälsade jag på en god vän som nyss hade gift sig och skaffat barn. Hon frågade när jag tänkte göra det samma, och sen sa hon:

“Men det är ju klart, om du bara sköter ditt företag väl blir det ju inga problem för dig att hitta en tio år yngre kvinna som kan föda dina barn.”

Eftersom jag förstod att hon menade allvar blev jag förnärmad och betackade mig “these type of women”. Men efter en tids reflektion insåg jag att hon var en av “these women” och att jag kunde ha den inställningen för att kvinnor i Sverige inte behöver en man som försörjer dem.

I grunden är jag emot det system som vänstern i Sverige eftersträvar. Där “den gode landsfadern” utifrån klass och kön ska dela ut exakt lika delar av “stulna” pengar, där den vänstra massan står och skriker “han fick mer än mig” och där initiativ bestraffas och passivitet belönas.

Men allting är relativt. I omvärldens ögon är Sverige ett mycket socialistiskt land och kvinnor har en position som få skulle drömma om var möjligt.

Under min uppväxt har jag fått fri och t.o.m. betald(studiebidrag) skolgång. Vid sjukdom har jag fått näst intill gratis vård av mycket hög kvalitet. Det har funnits mat på bordet trots att min mamma var ensam med fem barn. Listan kan göras lång. Det som vi tar för givet och ofta t.o.m. klagar på är en unik lyx som socialister och feminister har kämpat mycket hårt för att vi ska få.

Jag och min tvillingbror, här på dagis, fick allt vid behövde trots att vår mamma var ensam med fem barn.

Vad tycker du? Har vi ett socialistiskt samhälle och är det i så fall bra eller dåligt?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om socialism, feminism

I morse utspelades på nytt en konflikt kring israels gränser. Det mediala efterspelet är som redigerat och ackompanjerat av Hamas. Förvrängningen och frånvaron av sanningen vet inga gränser.

Först ett bidrag åt det rådande underskottet av sanningar, fakta och nyanser.

Hamas och Gaza

Gaza styrs av en extrem fundamentaliskt regim(Hamas) som är terroriststämplad av EU, USA och t.o.m. FN. Hamas har med alla tillgängliga medel försökt att döda så många civila israel som möjligt sedan flera år tillbaka. Med hjälp av en säkerhetsbarriär har Israel den senaste tiden lyckats stoppa självmordbombare. Istället har Hamas börjat skjuta raketer, i 10.000-tals. Hamas enda och uttalade mål är att utplåna staten Israel. Till sin hjälp har man Iran och Syrien, även dem styrda av fundamentalistiska regimer.

Blockad för förebygga ett nytt Gazakrig

För att undvika ett nytt Gazakrig har Israel infört en blockad mot Gaza med enda syfte att hindra införsel av vapen. Många tycks tro att Gazas befolkning svälter eller lider nöd på andra förnödenheter. Men få delar i världen får så mycket förnödenheten som Gaza. Varje dag slussar lastbilar genom Israel till Gaza efter att Israel konstaterat att de inte innehåller vapen.

Ship to Gaza

Så anordnas kampanjen “Ship to Gaza” med det uttalade syftet att bistå det palestinska folken. Man ska skeppa “förnödenheter till det svältande gazaborna”, heter det. Israel har välkomnat sändningarna och upprepade gånger försökt förmå arrangörerna att slussa “förnödenheterna” den normala vägen, helt enkelt för att Israel ska kunna upprätthålla sin policy om att inga vapen ska till Gaza.

Arrangörerna vägrade och Israel tvingades borda fartygen. Ombord möttes soldaterna av våld. Enligt CNN blev sju israeliska soldater skadade. De blev slagna med påkar, huggna med knivar och tom skjutna med handeldvapen. Detta våld kom från de turkiska båtarna vars besättning är kända av Israel sedan tidigare för att stödja våld och skicka vapen till Hamas.

Är det konstigt att människor skadas och t.o.m. dör under de här omständigheterna? Motsatsen skulle förvåna mig mer. Även den mycket fredliga svenska polisen skjuter ihjäl folk om de krävs för att freda sig själva.

En skadad Pro-Palestinsk aktivist förs med militärhelikopter till sjukhus i Israel.

I media och bland massorna på gatorna heter det nu att israeliska militären skjuter ihjäl hjälplösa hjälparbetare vars enda syfte var att föda ett svältande och förtryckt folk. Händelseförlopp, bakgrund och vem som gjorde vad är som vanligt bland den dumma massan inte alls intressant.

Nedan kan du höra Israels syn på vad som hände. Som vanligt söker Israel reda ut begreppen medan Hamas och dess anhängare skriker slagord och bränner flaggor runt om i världen, bl.a. på Sergels Torg.

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om ship to gaza, israel, gaza, media

När nu valrörelsen börjar ta fart tävlar partierna om att vara mest rättvisa. Men vad är egentligen rättvisa, och enligt vem?

Låt oss ta avstamp i ett filosofiskt resonemang med hjälp av en berättelse. Tänk dig att det finns tre pojkar och en flöjt och att vi ska reda ut vem som i rättvisans namn bör få flöjten.

Den första pojken är den enda av dem som kan spela flöjt. Han skulle alltså egentligen vara den enda som hade nytta av den och tycker således att han borde få den.

Den andra pojken kommer från en fattig familj och har därför inga andra egna saker. Han tycker därför att det borde vara mest rättvist om han fick flöjten.

Den tredje pojken var den som hade gjort flöjten och han ställer sig frågande till resonemanget om vem som har mest rätt till hans flöjt.

I vart och ett av fallen kan man tycka att alla har bra argument för att få flöjten. Men det finns ju defakto bara en flöjt, så vem ska få den?

Är det rimligt att ge den till någon som inte ens vet hur man ska använda den? Eller borde det vara mest rättvist att ge den till någon som inte har några andra saker? Om någon av de fallen är riktiga, vem kan i så fall ta sig rätten att ta flöjten från den som gjort den och sedan ge den till den pojke som den anser ha mest rätt till den?

De olika pojkarnas situation kan  översättas till olika politiska ideologier. Vart och en av dem tycker sig, precis som pojkarna, ha facit på vad rättvisa är. Men är det så enkelt? Vem tycker du ska ha flöjten och varför?

Vår syn på rättvisa appliceras på många plan i våra liv och i samhället. Här diskuterar jag orsak och verkan av gängkriminaliteten i Los Angeles, USA med en lokal åklagare.

- – - – - – - – - – - – - -

Inspiration: “Globaliseringstänkare“, P1 Filosofiska rummet 2010-03-21

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om rättvisa, filosofi

I Iran sker just en viktig kamp mellan en extrem fundamentalistisk regim å en sidan och demokratiska krafter i form av modiga enskilda medborgare å andra sidan. Utvecklingen här kommer inte bara avgöra framtiden för det iranska folket utan för hela världsfreden.

Igår var det årsdagen för den iranska revolutionen i Iran. För 31 år sedan störtades kungafamiljen och en islamistisk regim tog över makten. Få av de som deltog i revolutionen då kunde ana vad den nya regimen skulle innebär för dem i form av förtryck och begränsade rättigheter.

Dagarna innan årsdagen lät regimen hänga flera demonstranter från förra årsdagen för “gudsfientlig verksamhet” i ett försök att avskräcka kommande protester. Det har de delvis lyckats med.

Mot bakgrund av det överhängande hotet är varje enskild individ i Iran som trots det vågar sig ut på gatorna i protest mot regimen några av vår tids största hjältar. Det vet även västvärlden. De vet att om Iran får fortsätta på den bana de har utstakat väntar en stor väpnat konflikt. Ett iran med kärnvapen är varje freds- och demokrativäns största mardröm. Därför strömmar det in stöd till dessa individer via underjordiska proteströrelser; både från USA och Sverige.

Även om jag har svårt att göra något konkret för att hjälpa demokratin på traven i Iran vill jag med denna texten visa mitt starkaste stöd och min djupaste beundran för er kamp.

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om iran, demokrati, islamism.