Join Jon

“När jag blir stor ska jag ha en miljon på banken – för då är jag miljonär.” Så uttryckte sig min åttaårige brorson och så tror även många vuxna att det hänger ihop.

Detta inlägg är tillägnat alla de som tror att de värderar hälsa, frid, glädje och relationer mer än entreprenörer för att de inte intresserar sig för pengar.

För mig mäts förmögenhet i tid, tid är liv och livet är kort. Men tid kostar pengar. Det är ju därför som du högst troligt säljer din tid för pengar genom att gå till ett jobb varje dag, eller hur? Du kastar eventuellt in dina snoriga barn på dagis, skjuter upp drömresan ytterligare ett år och tar inte så väl hand om din hälsa som du önskade, allt för att kunna sälja det mest värdefulla du har – din tid. Men du bryr dig inte så mycket om pengar, eller hur var det?

Just nu sitter jag på ett X2000-tåg mot Stockholm och skriver det här inlägget. Har nyligen varit i Skåne och hängt med mina syskonbarn ännu en vecka. En nybliven elvaåring hänkar med till Stockholm och Gröna Lund. Jag spenderar min tid som jag vill.

Tills du förstår förhållandet mellan tid och pengar kommer du försätta vara en handelsvara för dem som gör det.

Förmögenhet mäts i hur många dagar du kan överleva utan att sälja din dyrbara tid(jobba).

Om du inte ska jobba innebär det att du måste försörja dig på annat sätt. Om man inte vill vara en fattig bidragstagare som lever på andra måste du skapa något själv. Detta “något” kallas i ekonomiska termer för “tillgång”.

Tillgång är något som automatiskt producerar pengar, oavsett om du jobbar eller inte.

Exempel på tillgångar är värdepapper som aktier och fonder. Det passar vissa, men absolut inte mig. Själv bygger jag mina tillgångar i system, självgående processer som i slutändan automatiska producerar en inkomst.

Låt mig bli ännu mer konkret. Under sommaren har jag sålt min tid som konsult ganska dyrt. Även om månadsinkomsten varit flera gånger större än någon annan lön jag haft har jag inte ökat min levnadsstandard. Varför? Därför att för mig är varje krona jag tjänat genom att sälja min tid bara ett lån. De tillhör inte mig, de tillhör systemet. Bara pengar som genereras automatiskt från något av mina system är pengar att spendera. Detta innebär att innan systemet kommit igång måste man leva snålt. Det innebär också att desto mer av pengarna som genereras av system och som går tillbaka till systemet, ju snabbare växer det. På så vis kan du anpassa när du vill ha maximal nytta av det, t.ex. när du bildar familj, blir sjuk/skadad eller vilken period i livet som helst där du värderar din tid som mest.

Att vara entreprenör och bygga system är inget nödvändigt ont för mig. Det är spännande, skapande och det roligaste ”jobbet” man kan ha. Dessutom bidrar man maximalt till samhället genom att skapa arbetstillfällen, betala mycket skatt och erbjuda tjänster som människor efterfrågar.

Hur skulle du definiera ordet förmögenhet och vilken betydelse har ordet för dig?

- – - – - – - – - – - – - – - – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Ingen vill uppfattas som snål eller girig. Men vad innebär det och vem är snål och vem är generös – egentligen?

Nyligen var jag ute med ett gäng killar och åt på en av Stockholms finaste restauranger. Som vanligt tog jag en dryck till maten, medan flera andra beställde in öl efter öl och vin efter vin samt diverse efterrätter m.m. När jag efter måltiden föreslog att var och en skulle betala för sig visste jag att jag bröt mot en känslig oskriven lag. Detta bekräftades av värdens kommentar:

“Det beror ju på hur man är som person”.

Kommentaren handlade givetvis om huruvida man var snål eller generös.

Generositet är viktigt för mig, men jag vill själv välja mot vad och vem jag är generös. Jag skämmer till exempel hellre bort mina syskonbarn än okända killars hårda alkoholvanor. Den ekonomiska verkligheten handlar om prioriteringar och jag vill göra mina prioriteringar själv, inte vara styrd av vad andra anser sig ha rätt av mig.

Vad kan symbolisera generositet mer än ett hjärtformat brytbröd. Detta är bakat av min bror på en av hans öppna tisdagsmiddagar.

Just eftersom jag anser att det är viktigt att vara generös tycker jag inte om att bli betraktad som snål. Ingen tycker om att kallas snål och detta faktum utnyttjas, av de som anser att andra ska betala för deras kalas.

“Du är snål därför att du inte betalar för mig. Jag har valt ut dig att vara generös mot mig. Du är snål, girig och egoistisk. Jag har bara ställt en outtalad fråga i all anspråkslöshet.”

Naturen strävar efter att utjämna sig – och så även människor. Om någon upplevera att en annan har mer – oavsett hur det faktiskt ligger till och oavsett hur mycket den i så fall har kämpat för det – ska detta utjämnas.

Detta fenomen blir tydligt i politiken, framför allt hos Vänsterpartiet. Deras ideologi är en enda stor massegoism som går ut på att andra ska slita för att försörja deras välstånd.

“Du är girig därför att du inte vill slita ihop en förmögenhet och sedan ge hälften till oss.”

I dagligt tal kallas det för att utrota klasskillnader.

Min slutsats för egen del har blivit följande förhållningssätt:

“Jag är så generös jag kan i alla situationer. Men i de fall det uppfattas som negativt när jag inte ger – istället för positivt att jag ger – då slutar jag att ge, för då känner jag mig mer utnyttjad än generös.”

Jag är nyfiken på hur andra resonerar kring snålhet och generositet och det skulle vara intressant om du vill dela med dig av dina tankar i ämnet.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Inspiration: Oförnuft och känsla – Snålhet, Sverige Radio P1

Genom att bli mer ekonomiskt läskunnig kan du ta kontroll över din ekonomi och därmed få mer kontroll över ditt eget liv. Jag går här igenom grunderna i hur penningflödet funkar och uppmuntrar fler att ha ett mer entreprenöriellt tänkande i sin privatekonomi.

Resultat och balans

Att förstå grunden i en resultat- och balansräkning är ABC i ekonomisk läskunnighet. De fungerar likadant för multinationella företag som för din privatekonomi.

Resultatrapporten sammanfattar pengar in och pengar ut samt summan(resultatet) av dessa.

Balansräkningen beskriver balansen mellan tillgångar och skulder.

Tillgångar och skulder

Skillnaden mellan en tillgång och en skuld är central i förståelsen av penningflödet i en ekonomi.

En tillgång definieras som något som genererar pengar(placerar pengar i fickan) vare sig man arbetar eller inte och skulder tar/kostar pengar. Se mer nedan.

Tre ekonomiska grupper

För att underlätta ska vi dela in människor i tre olika ekonomiska grupper. Det ligger ingen värdering i detta utan syftar enbart till att tydliggöra skillnader i ekonomiska fenomen.

• Fattiga
• Medelklass
• Rika

Den fattige lever antingen på en lön eller ett bidrag. Han äger varken tillgångar eller skulder(i den här modellen). Pengarna går från hand till mun. Detta kallas även “durkslagsekonomi”. Här hittar man studenter, personer med knappa marginaler och de som gör av med sin lön(oavsett hur stor den är) innan månaden och är slut.

Den "fattige" har varken tillgångar(T) eller skulder(S) och penningflödet går därmed rakt igenom resultaträkningen(överst) utan att passera balansräkningen(nederst).

Personer i medelklassen har ofta en högre lön. De har också samlat på sig stora skulder till allt från boende, båt och bil till resor, bröllop och shopping. Man har sparat väldigt lite och lever på lånade pengar. För att hålla igång det här penningflödet krävs att den högre lönen ständigt kommer in. Därför kallas denna ekonomin även “stressekonomi”.

För att hålla uppe detta momentum krävs att lönen kommer in, dvs att man inte blir av med jobbet eller blir sjuk.

Medelklassen har stora skulder(S) och dyr livsstil som gör dem beroende av sin högre lön för att överleva ekonomiskt.

De rika vet att tillgångar genererar pengar och att skulder tar pengar. Därför köper de tillgångar istället för skulder. Tillgångarna i sig genererar nya pengar som de köper nya tillgångar för. Detta kallas därför för “generativ ekonomi”.

De rika behöver inget arbete därför att de köpt tillgångar som genererar pengar ändå.

Varför bli ekonomisk läskunnig?

Varför skriver jag om det här? Jo, därför att jag inte tror att fattiga, medelklass och rika är statiska grupper som är dömda att för alltid tillhöra sin grupp. Jag menar att detta mer är en fråga om utbildning och eget ansvar.

För mig som entreprenör är ekonomisk läskunnighet en nödvändighet, men jag tycker vi alla borde vara mer entreprenöriella med vår privatekonomi. Genom att få kontroll på din ekonomi kan du också få mer kontroll över ditt egna liv. Du bestämmer själv om du vill spendera mer tid med dina barn, om du vill resa någon stans eller bara förkovra dig i ett ämne som intresserar dig.

Bidrog mina skisser till att bredda ditt perspektiv? Vad är dina tankar kring dessa frågor?

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Resonemanget kring fattig, medelklass och rik beskrivs i boken “Rich dad, poor dad” av Robert Kiyosaki. En del begrepp är lånade från företaget Balansekonomi.

Begreppet “curlingbarn” syftar på barn vars föräldrar ständigt går framför och förbereder banan. Även om det sker av omtanke blir resultatet ofta att barnen växer upp till ett liv av ständigt beroende. I väst har staten blivit curlingföräldern och invånarna dess barn. Vilken effekt får det när staten inte längre kan sopa banan?

Den enorma finanskrisen 2008 var bara en försmak av den som komma skall. Det ekonomiska maktcentrat flyttas långsamt men säkert över från väst till öst. Det “smarta kapitalet” i form av företag och investerare flyttar efter, men det kan inte hela stater göra. De har att stanna och göra sina medborgare nöjda fram till nästa val. Därför trycker man ännu mer pengar och skyndar på utvecklingen av en havererad ekonomi.

Livstilen och den ekonomiska tryggheten som invånarna tar förgiven kommer snart vara en övergången epok. Anställningstrygghet kommer bli en sägen och maskorna i det social skyddsnätet kommer bli större och större.

Pengarna kommer helt enkelt vara slut. Då kan fackliga organisationer skrika sig hesa. Detta händer just nu i flera Europeiska länder och i USA.

I framtiden kommer du vara antingen rik eller fattig. Medelklassen är ett fenomen som kräver statlig finansiering och utjämning. Framtiden tillhör dem som är förberedd på den.

Detta inlägg är inget politiskt ställningstagande. Tvärtom värnar jag ömt om den svenska, trygga modellen. Det är heller inte en predikan om domedagen. Däremot är det en bedömning jag gör och delar med mig av. Jag tror att du och resten av invånarna i väst redan nu måste förbereda sig på att klara sig ekonomiskt utan stöd från staten. Det är ingen naturlag att stater har oändligt med pengar. Åk över till Riga och studera hur ett havererat välfärdsland ser ut.

Hur har du förberett dig på den kommande ekonomiska pannkaksvändningen? Vad är dina tankar kring detta resonemang?

Jag rekommendera dig att ta över rodret på din egen båt samt skaffa egen flytväst och livbåt. I framtiden kommer det inte att finnas någotdera till alla.

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Källor(hör av dig om du vill ha fler):

Overdose: The Next Financial Crisis
USA: Massiv attack mot facket
“Tradingguiden” av  Jonas Bernhardsson

Sist talade vi om att få koll på siffrorna för att veta vilka utgifter (minus) man hade. Detta för att i sin tur kunna göra medvetna prioriteringar utifrån de inkomster (plus) man har. Men för att summan ska gå ihop (minst noll) bör man även öka plus, inte bara minska minus.

Alltför få funderar på hur man kan öka plus. I bästa fall utgår man ifrån en månadslön från sitt arbete och minskar sedan på sina utgifter för att, utifrån sin lön, få råd till det man vill. Men att leva snålt är inget roligt sätt att tillbringa sin korta tid på jorden. Om man sparar pengar genom att vara snål, då är man till syvende och sist ändå… snål. Och vem vill vara det?

För att kunna öka plus måste vi först släppa den av vårt socialistiska samhälle inpräntade uppfattningen om att all inkomst måste komma genom utfört arbete. Om vi inte sålt vår tid för pengarna har vi inte gjort oss förtjänta av dem. Med den uppfattningen slår man fort i taket när tiden för en arbetsdag är slut eller när vi upptäcker att den lilla löneförhöjningen vi fick gick bort i skatt. Läs mer om detta under “Två typer av inkomster“.

Alltså, vi ska öka plus. Ett underskattat sätt att göra det på är att omvandla minus till plus. Jag använder mig ofta av det i mitt entreprenörskap. När jag behöver ett kontor så skaffat jag ett större än vad jag behöver och hyr ut resten. När jag behöver ett garage i centrala Stockholm skaffar jag ett större än vad jag behöver och hyr ut två mc-platser på den. När jag vill att mitt företag ska vara med på populära och dyra Hem & Villamässan hyr jag ett större bås och låter tillverkarna av de produkt vi säljer betala för att synas. Listan på hur man kan göra om minus till plus kan göras lång. Den förmågan är en förutsättning när man ur två tomma händer ska bygga något stort, och det kallas entreprenörskap.

Kom ihåg: Allt lyxigt kommer i små paket. Köp stort och sälj smått. Eller ännu bättre, köp stort och hyr ut smått. Att skaffa sig ett penningflöde med ett ständigt inkommande plus är bättre än en snabb affär. Nike säger i sin slogan: “Just Do It!”. Jag säger: “Just Do It Once!”.

Att bygga något utifrån "plus och minus" kan vara en svår balansgång. Men när man lärt sig det kan man bygga hur stora företag som helst eftersom de bygger på samma enkla matematik.

Är du nöjd med hur plus och minus går ihop i din ekonomi? Om inte, vad planerar du att göra åt det? Dela gärna med dig av dina tankar, erfarenheter och tips nedan.

Jag hör ofta folk säga att de inte har råd till än det ena än det andra. Antingen är det en resa, en sommarstuga eller mer tid med barnen. Men kan man påverka det själv, genom enkel matematik? Idag tittar vi närmare på den matematiska funktionen minus.

Språket formar hur vi tänker. Som entreprenör kan man inte säga att man inte har råd. Man måste istället fråga sig hur man ska få råd. Den lilla omformuleringen ändrar hela världsbilden till vad som är möjligt.

Trots att de flesta av oss lärt sig plus och minus i grundskolan är de få som utnyttjar dess grundläggande enkelhet i sin egna ekonomi. Ingen skolfröken skulle godkänna att man inte redovisade alla relavanta siffror i en plus-och-minus-uppgift. Ändå är det många som inte har “the big picture” över sin egna ekonomi.

Pengar styr vad vi i vårt kapitalistiska samhälle har möjlighet att göra. Även om det bästa i livet är gratis får man få saker utan att betala(minus).

Som med det mesta handlar det om prioriteringar. Men för att kunna göra prioriteringar måste man veta var man idag lägger sina pengar, vad som skapar minus.

Jämför…

“Jag vet att jag lägger 3000kr i månaden på att äta mat ute, men jag väljer att göra den prioriteringen. Jag är också medveten om att det då inte blir några pengar över till den resan jag vill göra, men så fungerar plus och minus.”

…med…

“Äh, jag köper middag ute idag igen för att jag är hungrig och tycker att jag kan unna mig det.”

I det första exemplet har man hela bilden klart för sig och gör en medveten prioritering. I den andra låter man tillfälliga impulser styra sin tillvaro i stort.

Kort kan man säga att man måste ha koll på sifforna för att över huvudtaget kunna göra prioriteringar. Som entreprenör har jag en redovisningskonsult som varje månad sammanställer var varje krona tar vägen. Sen har jag en revisor som hjälper mig att göra prioriteringar utifrån den fakta som vi då har på papper. Som privatperson har man givetvis inte de rutinerna, men ju mer en privatekonomi liknar ett företags desto mer koll har man och desto bättre prioriteringar kan man göra. Allt som behövs är ett Excel-ark och några minuter varje månad.

Plus och minus, så enkelt att bara ett barn kan förstå det. Eller...

Har du koll på var dina minus finns? Gör du rätt prioriteringar? Vet du ens om vilka prioriteringar du gör? Tycker du att det är tråkigt att skriva ner och räkna? Tycker du i så fall att det är så tråkigt att du är beredd att undvara det du egentligen skulle vilja göra men som du ”inte har råd” till?

Nästa vecka ska vi prata om plus.