Join Jon

Ingen vill uppfattas som snål eller girig. Men vad innebär det och vem är snål och vem är generös – egentligen?

Nyligen var jag ute med ett gäng killar och åt på en av Stockholms finaste restauranger. Som vanligt tog jag en dryck till maten, medan flera andra beställde in öl efter öl och vin efter vin samt diverse efterrätter m.m. När jag efter måltiden föreslog att var och en skulle betala för sig visste jag att jag bröt mot en känslig oskriven lag. Detta bekräftades av värdens kommentar:

“Det beror ju på hur man är som person”.

Kommentaren handlade givetvis om huruvida man var snål eller generös.

Generositet är viktigt för mig, men jag vill själv välja mot vad och vem jag är generös. Jag skämmer till exempel hellre bort mina syskonbarn än okända killars hårda alkoholvanor. Den ekonomiska verkligheten handlar om prioriteringar och jag vill göra mina prioriteringar själv, inte vara styrd av vad andra anser sig ha rätt av mig.

Vad kan symbolisera generositet mer än ett hjärtformat brytbröd. Detta är bakat av min bror på en av hans öppna tisdagsmiddagar.

Just eftersom jag anser att det är viktigt att vara generös tycker jag inte om att bli betraktad som snål. Ingen tycker om att kallas snål och detta faktum utnyttjas, av de som anser att andra ska betala för deras kalas.

“Du är snål därför att du inte betalar för mig. Jag har valt ut dig att vara generös mot mig. Du är snål, girig och egoistisk. Jag har bara ställt en outtalad fråga i all anspråkslöshet.”

Naturen strävar efter att utjämna sig – och så även människor. Om någon upplevera att en annan har mer – oavsett hur det faktiskt ligger till och oavsett hur mycket den i så fall har kämpat för det – ska detta utjämnas.

Detta fenomen blir tydligt i politiken, framför allt hos Vänsterpartiet. Deras ideologi är en enda stor massegoism som går ut på att andra ska slita för att försörja deras välstånd.

“Du är girig därför att du inte vill slita ihop en förmögenhet och sedan ge hälften till oss.”

I dagligt tal kallas det för att utrota klasskillnader.

Min slutsats för egen del har blivit följande förhållningssätt:

“Jag är så generös jag kan i alla situationer. Men i de fall det uppfattas som negativt när jag inte ger – istället för positivt att jag ger – då slutar jag att ge, för då känner jag mig mer utnyttjad än generös.”

Jag är nyfiken på hur andra resonerar kring snålhet och generositet och det skulle vara intressant om du vill dela med dig av dina tankar i ämnet.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Inspiration: Oförnuft och känsla – Snålhet, Sverige Radio P1

För att uppnå något måste vi ofta kämpa. Men vad är det vi kämpar emot? Går det att identifiera och neutralisera, så att vägen mot målet blir enklare?

Tänk dig att du ska bestiga ett högt berg. Varje extra kilo packning kommer göra utmaningen svårare, eller i värsta fall orsaka att du inte orkar hela vägen till toppen. Om du är en erfaren bergsbestigare skulle du förmodligen noggrant gå igenom din packning innan och ta bort allt du inte absolut behöver. Det du måste ha med dig kommer du troligen se till väger så lite det bara är möjligt.

På samma vis är det med allt du företar dig och även med livet i stort. Genom att identifiera vad som hindrar eller bromsar dig i din ansträngning kan du mildra eller kanske neutralisera det och på så vis lättare(om ens alls) nå ditt mål.

Det horisontella strecket är målet du vill (uppnå)lyfta. Pilarna underifrån är din ansträngning och pilarna uppifrån är det som motverkar dig.

Detta kräver ett proaktivt förhållningssätt. Först måste du givetvis ha ett mål om vart du vill nå och en plan om hur du vill nå dit. Låt oss ta några exempel:

“Tänk dig att du sparar pengar till en speciell resa du vill göra. Du jobbar extra på kvällar och helger för att få in så mycket pengar som möjligt. Men kanske skulle du genom att föra en enkel kassabok identifiera utgifter som du inte alls tycker står i relation till den resa du vill göra eller de extra timmar du måste arbeta. Genom att neutralisera dem går det fortfarande att få ihop reskassan utan att du behöva arbeta mer.”

“Om du har barn känner du kanske att du ibland inte har så mycket ork som du skulle vilja. Du anstränger dig för att inte tappa humöret. Genom att identifiera vad som egentligen tar din energi och ställa det i relation till hur du värderar din relation med dina barn kan du kanske prioritera om ditt program.”

Dessa två exempel är såklart väldigt enkla och inget revolutionerande. Men detta tankesätt kan man dra hur långt som helst. Som entreprenör söker man oftare efter saker att ta bort än saker att lägga till. “Behöver vi verkligen den här processen? Kan vi ta bort några steg och utföra det här momentet fortare? Kan vi sluta köpa de här tre tjänsterna och ersätta dem med den här tjänsten?”

“Perfection is achieved, not when there is nothing left to add, but when there is nothing left to take away.”
– Antoine de Saint-Exupery

Summa summarum. Tänk mer på vad som motverkar dig istället för att bara anstränga dig mer. Identifiera det och neutralisera det. Sök hela tiden efter saker, moment, kostnader och människor som hindrar dig.

Kommer du att tänka på något exempel ur ditt egna liv? Dela gärna med dig!

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Allt som vi vill ska bli bra har vi en plan för: läroplan, affärsplan, byggnadsplan etc. Allt skapas två gånger, först i en plan och sedan i verkligheten. Det man inte planerar blir sällan av. Vad är din livsplan?

Har du en plan för ditt liv eller har du lämnat det uppdraget åt din arbetsgivare, yttre omständigheter och tillfälligheter? Om du har en plan, finns den nedskriven? I annat fall är det ingen plan utan en flyktig tanke.

Planera dina varför

Dina varför ger din tillvaro mening och inspiration. Victor Frankl har uttryckt det så här: “Den som har ett varför hanterar alla hur.” Vi måste först zooma ut vårt liv och bestämma oss för vad vi vill ha ut av det och vad som egentligen är vår mening här på jorden. Börja alltid med att finna ditt varför. Tips från coachen är att söka inifrån.

Skriv sedan ner dem. Här är mina varför:

• Relationer
• Entreprenörskap
• Träning och hälsa
• Personlig utveckling

Planera dina vad

Nästa steg är att för varje varför planera dina vad, dvs vad vill du uppnå inom varje område? Vad är dina mål för dem? Målen behövs som riktmärke, något konkret att sikta på.

Ett mål för mig inom området relationer är t.ex. att ha god kontakt med mina syskon, men sätt gärna upp flera för varje.

Planera dina hur

Du vet vad du vill uppnå med ditt liv och varför. Frågan är hur. Det är nu du gör om ambitioner och mål till konkreta aktiviteter. Förändring är aktiv handling. Planera veckovis, utgå ifrån dina mål och planera in de konkreta aktiviteterna som krävs för att nå dem.

Jag skrev att ett mål för mig i mina relationer är att ha god kontakt med mina syskon. Mitt hur är att ringa dem minst en gång i veckan.

“Behöver man verkligen skriva en uppsats för att ha god kontakt med sina syskon?”, tänker du. “Ja”, svarar jag. Jag behöver det. Du kanske känner igen dig mer i någon av mina andra varför-vad-hur:

Personlig utveckling(varför) –> Lära mig ett nytt ämne varje månad(vad) –> Läsa minst 15 minuter varje dag(hur)

Träning och hälsa(varför) –> Springa Stockholm Maraton utan smärta i ryggen(vad) –> [konkret träningsprogram](hur)

Börja värdera ditt liv och din tid genom att själv göra din livsplan.

Ett annat mål för mig är att ha bra relation med mina syskonbarn. Hur:et blir att passa dem så ofta jag kan och får.

Om man har för avsikt att skapa något bra måste man hela tiden ifrågasätta hur man använder sin tid, för att effektivt nå de mål man sätter upp. Här ger jag dig flera konkreta förslag på just detta.

Vi har tidigare diskuterat vikten av att planera och prioritera. Faktum är att en minuts planering tjänar in tio minuters arbete. Att planera är att hämta framtiden till nuet för att på så vis kunna påverka den.

Utifrån vår prioriterade planering skapar vi aktiviteter som ska föra oss framåt mot vårt mål. Efter det är det dags att prioritera bland aktiviteterna. Här kan du föreställa dig tre olika nivåer.

Nivå A

Dessa aktiviteter får den absolut största och positiva effekten om du genomför dem, alternativ den mest negativa effekten om du inte genomför dem. Om du har fler aktiviteter här namnger du dem A1, A2 osv.

Nivå B

De här aktiviteterna är bra att genomföra, men har inte alls samma effekt som de på A-listan.

Nivår C

Aktivisterna i C-listan har ingen eller nästan ingen effektiv på ditt arbete mot målet.

Grundreglerna är:

• Börja alltid med aktivitet A1. Gör inget annat innan den uppgiften är helt slutförd. Om den är för omfattande, dela in den i flera aktiviteter.

• Arbeta alltid utifrån en lista. Jo, jag sa: ARBETA ALLTID UTIFRÅN EN LISTA! Om något nytt dyker upp, skriv upp det på listan i rätt prioriterad ordning INNAN du gör det.

• Att göra något oviktigt bra gör det inte viktigt. Resonera inte utifrån hur bra resultatet blir utan hur viktigt det är.

• Långsiktigt tänkande förbättrar kortsiktiga beslut. Tänk långsiktigt.

• Motivation kräver motiv. Varför ska du uppnå det här målet? Är du effektiv på att klättra på stegen, men har den lutad mot fel vägg?

Genom att ringa in de aktiviteter man behöver genomföra får att nå sina mål skapar man en tunnel som det bara är att promenera igenom, raka vägen mot målet.

Att göra det man vet man måste, även när man inte har lust, är det som skiljer vinnaren från förloraren, den framgångsrika från dagdrivaren och den lyckliga från den olyckliga.

Man blandar lätt ihop produktivitet med aktivitet. Många verkar jämt upptagna och pratar mycket på möten, men producerar sällan konkreta resultat. Detta fenomen känns ofta igen i myndigheter och andra organisationen där en gemensam målbild saknas och ingen bevakar resultaten.

Glöm inte att det mest kraftfullaste ordet i tidsplanering är “nej”. Du väljer vad som är viktigt, ingen annan.

Börja idag

Tidsplanering är enkelt. Allt som behövs är en penna och en bit papper. Om man vill finns det bra hjälpmedel, själv använder jag Google Task.

Trots vår hjärnas komplexitet klarar den bara av att hantera ett fåtal tankar åt gången. Det du inte skriver ner, finns snart inte.

Tidsplanering är livsplanering. Det handlar inte bra om hur du ska producera bättre på jobbet eller i ditt entreprenörskap. Det handlar också om hur du ska välja att umgås, träna och njuta av ditt liv, ditt liv som till syvende och sist endast består av tid.

- – - – - -

Inspiration: “Eat that frog” av Brian Tracy

Få ett e-post varje söndag med senaste inlägget.

Läs även vad andra bloggare har skrivit om tidsplanering, entreprenörskap

Tänk dig att du varje dag har 100% energi att fördela på olika aktiviteter eller personer. Var lägger du då din energi… och varför?

Troligtvis lägger du omkring 80% av din energi på ditt arbete, inklusive förberedelser och att ta dig dit och tillbaka. 10% går åt till vardagliga sysslor som att handla, tvätta, laga mat, betala räkningar o.s.v. Kvar finns 10% till din familj, dina vänner och inte minst dig själv.

Jag har nyligen sagt upp mig från min anställning som polis för att omfördela min energi. Efter att i åtta år sålt min energi till en institution var det dags för en omprioritering.

Så här ser världens roligaste jobb ut. Det enda som är roligare är det man gör när man inte är på jobbet.

Syftet med detta inlägg är att ställa frågan varför vi väljer att lägga så mycket av vår energi på en institution, organisation eller någon annans företag. Inlägget är medvetet provocerande och lyfter fram ytterligheterna för att väcka till eftertanke.

“Jag måste ju betala hyran”

Ett ekonomiskt behov skulle nog använts av de flesta som svar på frågan “varför?”. Men det har aldrig varit enklare att tjäna pengar på egen hand som idag. I kategorin “Entreprenörskap” finns inlägg, tips och resonemang i ämnet.

“Jag trivs på jobbet”

Det är få förunnat att ha ett arbete som man verkligen trivs på. Själv trivdes jag oerhört bra och jag saknar verkligen mina kollegor. Men den egenliga frågan är: Trivs du så bra att du är beredd att byta bort mycket av allt det där andra som livet består av? Kom ihåg att du bara har 100% energi att fördela.

“Det är tråkigt att vara ledig”

En tidigare kollega sa en gång att “om man inte har ett jobb så har man ingen fritid”. För mig är det precis tvärtom. De få procent energi som finns kvar efter ett heltidsjobb och dagliga sysslor är mycket lite fri-tid.

Om man har ett så tråkigt liv och brist på drömmar att uppfylla att man behöver någon annan att ge ens tillvaro struktur, då är det bara att beklaga.

“Men jag vill göra en insats”

Om du är seriös med att du ger 80% av din energi till din arbetsgivare för att “göra en insats” och “göra skillnad” så kan jag ge dig namn och telefonnummer till minst tio hjälporganisationer där din energi skulle göra mycket större effekt.

När jag slutade på polismyndigheten fick jag två brev, ett från myndigheten och ett från min bror.

Polismyndigheten skrev:

“Jon Schvili erinras om gällande bestämmelser angående tystnadsplikt sedan anställningen upphört.”

Min bror skickade följande brev:

Jag vill med dessa två brev åskådliggöra vad som egentligen betyder något, “in the end of the day”. Trots åtta år av övertid, missade julaftnar, slitsamma nätter och goda insatser är allt man får den dagen man slutar ett standardskrivit brev som kan upplevas som en misstroendeförklaring.

Detta kan för den som inte förstår min poäng upplevas som bittert och jag ska därför förklara den en gång till. Förhoppningsvis trivs du lika bra på ditt jobb som jag gjorde . Om det enbart är av den orsaken du “offrar” de där 80% av din energi så är det bra. Jag vill bara att du ställer dig frågan varför… och för vem… och att du ställer den i tid, för ett liv består också bara av 100%.

Alla reflektioner och synpunkter är välkomna nedan.

Det man inte planerar blir oftast inte av. Tid finns det gott om, det är prioriteringar det är brist på.

Trångsynthet är sällan ett positivt ord. Drabbas man av det saknar man det breda perspektivet och gör sällan en bra bedömning. Det gäller även vid planering och prioritering. Om man planerar dag för dag missar man oftast det vida perspektivet. Man måste börja med slutet i siktet och göra de stora prioriteringarna innan man kan planera sin vardag.

Skriv ner en prioriteringslista över vad som är viktigast i ditt liv, t.ex:

1. Familjen
2. Din sjuka mor
3. Karriären
4. Träning / egen tid

Utifrån den lägger du din planering, veckovis. Skriv ner vad du vill åstadkomma inom vart och ett av dina punkter, den veckan.

Själv använder jag Google Calendar. Där kan man ha flera kalender i en. Eftersom varje kalender har en egen färg får kan enkelt överblick över sina prioriteringar.

Så här min ser min Google Calendar ut.

Kom ihåg: det man inte planerar blir sällan av, och det man inte skriver ner har man inte planerat.

By the way, detta inlägget skrev jag här, i en solstol i Kroatien i torsdags. Så prioriterar jag min tid.